Abstract/Sammanfattning Problemområde Att undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas: ? Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter? ? Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ?beprövad erfarenhet?? ? På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning? Teoretisk ram Studien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

The aim of this study was to examine the knowledge and the experience that school counsellors have about tics and Tourette syndrome. This study is based on a qualitative research which we conducted with semi-structured interviews. We have done five interviews with different school counsellors in a small municipality in southern Sweden. The theoretical approach that was used in this study was theory of knowledge as a comprehensive theory and professional competence which includes formal knowledge and tacit knowledge. Some of the study?s conclusions are that the School Counsellors had different professional competence about tics and Tourette syndrome.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

SammanfattningSyftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare.

Dagens äldreomsorg är inne i ett spännande skede med privatisering och förändringsarbete av den traditionella äldreomsorgen. I detta arbete görs en kort återblick bakåt i tiden med bland annat Fattigvårdsförordningen 1871, Fattigvårdslag1918, Lagen om socialhjälp1956 och socialtjänstlagen (SoL) 1982 där vi ser att det har det hänt mycket inom äldreomsorgen genom åren. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida äldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmässiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen äldre och äldreomsorg samt att det görs en analys utifrån Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivåer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida äldreomsorgen.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.Metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning.

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

Vänster kammares ejektionsfraktion (EF) är ett mått på hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillämpas främst för bedömning av den globala systoliska vänster-kammarfunktionen och beräknas med hjälp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För närvarande är tvådimensionell ekokardiografi (2DE) den mest använda metoden för bestämning av vänster-kammarvolymer och EF med hjälp av Simpsons biplanmetod. Då 2DE kräver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vänsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vänsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre användarkänslig.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys.

Inledning: På BVC möter sjuksköterskan föräldrar och deras barn under barnens första år.Hon har här en betydande roll i att vägleda och stödja föräldrarna till att ge sina barn enhälsosam uppväxt. Få studier har visat på mammors behov och erfarenhet av stöd från BVC -sjuksköterskan efter nedläggning av amning före 6 månader ålder. Vi har i denna pilotstudievalt att undersöka dessa erfarenheter utifrån mödrarnas vardagsvärld.Syfte: Att få kunskap om vad modern upplever som stöd/icke stöd från BVC-sjuksköterskannär hon fattat beslutet att sluta amma.Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes föranalysering av pilotstudiens två intervjuer.Resultat: När intervjuerna analyserades framkom temat: mödrars efterfrågan och erfarenhetav stöd från BVC-sjuksköterskan efter nedläggning av amning. Resultatet presenteras utifrånfyra subteman: Upplevelsen av att sakna stöd och konkret information från BVC, upplevelsenav att söka bekräftelse från BVC, upplevelsen av att efterlysa en attitydförändring ochupplevelsen av att få ett positivt bemötande.Diskussion: Vid analys av resultatet är författarna medvetna om sin egen förförståelse ochbristande erfarenhet av intervjuver. Resultatet belyser tänkvärda och intressanta erfarenheterav hur mödrarna upplever stödet från BVC.