Sökresultat:
2983 Uppsatser om Trygghet. skolmiljö - Sida 17 av 199
Individens upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt : En litteraturöversikt
HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd som ökar i dagens samhÀlle. TillstÄndet pÄverkar mÄnga funktioner i det dagliga livet som frÀmst beror pÄ symtom och olika behov som gör vardagen svÄr för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt. Metoden som anvÀndes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsÀgbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillstÄndet samt Att finna mening med livet.
?Och allting konventionellt, det Àr lite fult? ? en studie av konventionella jordbrukares identitetsutveckling
Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i vÀrlden. En förÀndring behövs för ett hÄllbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förÀndring mÄste i stor grad innefatta jordbrukarna som Àr aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framstÀlls ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpÄverkan ska minska. Den hÀr studien syftar till att öka förstÄelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.
Torslanda Utveckling Möjligheter Konflikter
Examensarbete/D uppsats 20 poÀng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..
Social trygghet att starta företag tillsammans
Den hÀr uppsatsen Àr en sociologisk studie dÀr syftet Àr att öka förstÄelsen om varför mÀn och kvinnor startar företag tillsammans med andra. Vi har belyst hur stor pÄverkan omgivning, kön och Älder har pÄ beslutet att starta företag tillsammans. Vi har gjort en kvalitativ studie som bestÄr av intervjuer med nyckelpersoner och företagsÀgare i Norrbotten. Studien Àr gjord i uppdrag av företaget Coompanion som ger rÄdgivning Ät mÀn och kvinnor som har eller vill starta ekonomiska föreningar. I Sveriges inland och framförallt i Norrbotten lÀggs arbeten ner och invÄnare flyttar dÀrifrÄn för att fÄ jobb.
Palliativ vÄrd i hemsjukvÄrd - trygghetens betydelse ur ett patient perspektiv
Studier visar att mÄnga patienter som befinner sig i livets slutskede vÀljer att fÄ vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vÄrd, som dessa patienter fÄr, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vÄ rd. För att kunna ge en god omvÄrdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, Àr det viktigt som sjuksköterska att ta reda pÄ patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-mÀrksammats tillrÀckligt. Syftet med studien Àr att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vÄrd i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgÄtt frÄn Evans (2003) analysmodell.
Kunddriven fastighetsförvaltning : Bostadsföretagens arbete med tryggare bostadsomrÄden
Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strÀvan efter att utvecklas, bör förÀndra sin service och vÀrna om sina kunder, det vill sÀga sÀtta hyresgÀsterna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag mÄste verksamheten inriktas pÄ det som Àr viktigast för hyresgÀsten och det Àr enligt kundundersökningarna trygghet. Att sÀtta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?Ett arbetssÀtt för att skapa trygghet Àr brottsförebyggande ÄtgÀrder, eller situationell brottsprevention som det ocksÄ kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfÀllen och att ta bort vinningen med att begÄ brott.
Drama som en resurs i klassen ? för att skapa trygghet
VĂ„rt övergripande syfte med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten hos elever. Genom vĂ„ra teoretiska studier har vi fĂ„tt resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten. I vĂ„ra empiriska studier har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa metoder för att ta reda pĂ„ vĂ„rt syfte. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer pĂ„ fyra barngrupper vid tre tillfĂ€llen, dĂ€r man medvetet anvĂ€nder sig av drama i undervisningen. Ăven vĂ„ra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten.
SjÀlvmordsnÀra patienters upplevelse av mötet med vÄrdpersonalen
Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta
siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000
per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god
omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters
upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.
Faktorer som pÄverkar vid valet av tjÀnsteleverantör: en fallstudie av kunders vÀrderingar
TjÀnstesektorn Àr en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjÀnsteföretag dyker upp pÄ den svenska marknaden, nÄgot som medför att nya konstellationer uppstÄr inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt frÄn producent till konsument, Àr en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten pÄ detta nÀr förutsÀttningarna för distribution Àndras. VÄrt syfte med C-uppsatsen Àr att undersöka Àr att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att vÀlja en mellanhand som leverantör av tjÀnsten istÀllet för producenten.
En kvalitativ studie om: Moderskap, trygghet och stöd ? alla Àr vi lika
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka moderskapet i Serbien. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt frÄn har varit:1. Vilken uppfattning har mödrarna om sitt förÀldraskap?2. Upplever mödrarna att de tillgodoser barnets grundlÀggande trygghetsbehov. Om sÄ Àr fallet pÄ vilket sÀtt?3. Vilket stödbehov upplever mödrarna att de har?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sju mammor intervjuades.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet
Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom
h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det
interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i
teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en
psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet
?ka.
Hemmet som plats för omvÄrdnad: NÀrstÄendes upplevelser av palliativ hemsjukvÄrd
Alltfler mÀnniskor har en önskan om att fÄ leva sina sista dagar i hemmet. Att vara nÀrstÄende till en döende person innebÀr ofta en enorm pÄfrestning och en krisartad livssituation. NÀrstÄende stÀlls inför svÄra utmaningar och upplever en börda i att upprÀtthÄlla vardagen och utföra praktiska göromÄl i vÄrden av den sjuke. Samtidigt fÄr de hantera bÄde den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De nÀrstÄende ser sin insats som ett sÀtt att ge tillbaka nÄgot av den kÀrlek de sjÀlva fÄtt och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras.
Tryggare kan ingen vara: Trygghet i förhÄllande till SjukförsÀkringen
Detta Àr ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid LuleÄ Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera mÀnniskors upplevelse av trygghet i förhÄllande till sjukförsÀkringen och hur viktig tjÀnstemÀn som möter berörda individer och individerna sjÀlva uppfattat att individens upplevelse av trygghet Àr för rehabilitering till arbete.Det Àr en mycket liten andel personer som blir nekad/fÄr indragen sjukpenning eller utförsÀkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svÄrt att förstÄ för det egna konkreta Àrendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förÀndras och vilken praxis som tillÀmpas kan göra det svÄrt för individen att kÀnna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstÀmmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförÀndrats sÄ att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förÀndrats vilket kan göra det Ànnu svÄrare för den med begrÀnsad arbetsförmÄga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrÄn Anthony Giddens Modernitet och sjÀlvidentitet och Ulrich Beck RisksamhÀllet men ocksÄ senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén SjukförsÀkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat SocialförsÀkringsrapporter.Studien Àr genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjÀnstemÀn inom Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmÀssigt möter sjukskrivna, hÀlften av alla informanterna har egen erfarenhet av lÀngre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgÄr det att trygghet rörande individens ekonomi Àr av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och ÄtergÄng i arbete/att klara av att hantera förÀndringar och vara förÀndringsmotiverade.
En kÀnsla av trygghet : Patienters perspektiv inom palliativ vÄrd
Background: Every year 56 million people die around the world and it is estimated that 60% of these people are in need of palliative care. It has been shown that patients in the palliative care experienced their situation as uncertain. When life no longer was certain, the patients tried to live their life day by day and make the best of it. Problem: When patients were diagnosed with an incurable disease the future became unsure, because their life would come to an end. Therefore patients with a palliative diagnosis could be in need of experiencing feelings of security.
Dolda handikapp i förskolan : Hur upplever förÀldrar och pedagoger att ha dessa barn i förskolan?
I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.