Polisens befogenheter att anvÀnda vÄld Àr unika och i Sverige Àr polisen rutinmÀssigt bevÀpnad för att om det krÀvs kunna anvÀnda den yttersta graden av vÄld, att döda en annan mÀnniska. Den norska polisen har samma befogenheter nÀr det gÀller vÄldsanvÀndning men man har i Norge valt att inte ha en fast bevÀpnad poliskÄr. Syftet med detta arbete Àr att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvÀndning inom polisen. Vi har Àven undersökt vilket lands modell som Àr att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmÀnheten. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi lÀst publicerad litteratur i Àmnet.

Makt kan utspela sig pÄ mÄnga olika sÀtt, i varje sammanhang inom varje rum finns nÄgon form av makt. I min studie har jag valt att undersöka makten i mötet mellan ungdomar och polis, utifrÄn ungdomars berÀttelser. Ungdomar Àr vÄr framtid, det Àr vÄra framtida ledare och politiker, det Àr de som kommer att ta över vÀrlden efter oss, dÀrför Àr det viktigt att vi tar hand om vÄra ungdomar och att vi skapar en ljus framtid för dem. För att vÄra ungdomar ska bli vÀlartade mÄste vi undersöka förhÄllanden som pÄverkar dem och deras utveckling av jaget. DÀrför har jag valt att undersöka makten i mötet mellan dem och polisen dÄ jag anser att mötet pÄverkar dem och deras framtid.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död Àr att finnas som stöd för patientens nÀrstÄende. Sjuksköterskan ska hjÀlpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en kÀnsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krÀvande arbetsuppgift och det Àr en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket kÀnslomÀssigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kÀnnas efter en patients död. Metoden som anvÀndes för att uppnÄ syftet var en litteraturöversikt med avsikt att fÄ en överblick över forskningsomrÄdet.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Att ha en anhörig som Àr i livets slutskede kan innebÀra ett deltagande av den nÀrstÄende och Àr mÄnga gÄnger en lÄng process. NÀrstÄende kan uppleva lidande vilket kan vara svÄrt att bemöta för sjuksköterskan. Alla nÀrstÄende hanterar sina kÀnslor pÄ olika sÀtt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje mÀnniskas förÀndrade livsvÀrld. Enligt Socialstyrelsen behöver nÀrstÄende sÀrskilt stöd som Àr utformat efter deras behov. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa nÀrstÄendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa företagsledare att förstÄ hur en förÀndring i ledningsgruppen kan pÄverka de anstÀllda. Detta kan hjÀlpa företag att förbereda en förÀndring pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn denna studie jÀmför vi olika anstÀlldas erfarenheter och med hjÀlp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förÀndringar i arbetsledningen kan pÄverka de anstÀllda..

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Introduktion: Patienter i livets slutskede pÄtrÀffas överallt i vÄrden, det Àr sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir sÄ bra som möjligt. VÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de kÀnner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgÄtt frÄn Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) pÄ glid -En fallstudie pÄ Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgÄng. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrÄn elevens, rektorns och tvÄ pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhÄller sig till teorier och styrdokument undersöks.