IntroduktionHjÀrtrehabilitering syftar till att stÀrka patienter fysiskt och psykiskt efter genom-gÄngen hjÀrtinfarkt och/eller PCI samt CABG. Den syftar ocksÄ till att fÄ patienten att ÄtergÄ till ett sÄ normalt socialt liv som möjligt. Syfte Att undersöka upplevelsen av att delta i hjÀrtrehabiliteringsprogram och dess pÄver-kan pÄ vÀlbefinnandet hos patienter med kranskÀrlssjukdom. Metod Resultat baseras pÄ vetenskapliga artiklar sökta genom databaserna PubMed och CI-NAHL. Analys skedde via induktiv metod med utgÄngspunkt frÄn studiens syfte.

Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i LuleÄ, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkÀtundersökning för att kunna mÀta en eventuell förÀndring i instÀllningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkÀten intervjuade jag ett antal slumpmÀssigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svÄrighetsgrad.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rÀdsla och fördomar. NÀr vÄrdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar mÄste de kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vÄrdaren mÄnga patienter som bÀr pÄ smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kÀnda, upplevelserna skiljer sig Ät beroende pÄ hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av mÀnniskans liv. För de mÀnniskor som dör tillföljd av svÄr sjukdom beskrevs en god palliativ vÄrd som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet pÄ samspelet mellan individerna med utgÄngspunkt i en helhetssyn, i mÄlen för Hospice ingÄr ocksÄ att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vÄrdats pÄ Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie dÀr 14 artiklar frÄn databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor stÀlls kontinuerligt inför omvÀrldsförÀndringar som inte gÄr attpÄverka. Det innebÀr att stÀndiga förÀndringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden Àr i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbÀttringar för bÄdepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbÀttringsarbete, i detta fall införandet av triage pÄ en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att kÀnna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och mÄlsÀttning,förÀndringsbenÀgenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbÀttringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstÄende resultat.Sjuksköterskorna beskriver ÄtgÀrder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnÄ trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

Att bli vaccinerad kan för skolbarnet vara en jobbig upplevelse. Om barnet dessutom ÀrstickrÀdd blir situationen Ànnu jobbigare. Skolsköterskan ger en del av vaccinationerna somingÄr i det nationella vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen (2004) tagit fram. I den hÀrstudien belyses de ÄtgÀrder som skolsköterskan gör för att underlÀtta vaccinationssituationensÄ lÄngt det Àr möjligt. Genom att genomföra intervjuer med sex skolsköterskor och dÀrav fÄfram ett datamaterial som sedan analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys, kunde dettaÀmne belysas.

This is a bachelor?s essay in the landscape architect programme in Alnarp. The purpose of the essay is to describe discussions about security in planning contexts in Sweden. Written material from three levels of the discussions has been studied: Swedish research, governmental directives and practisers. I have tried to obtain a variation in types of material.

Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

NÀr en person drabbas av en svÄr sjukdom vill de oftast vÄrdas i hemmet med stöd av nÀrstÄende och av distriktssköterska. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn distriktssköterskor vid palliativ vÄrd i hemmet. I studien har sex kvinnor och en man intervjuats. En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjutexten. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna trygghet, att bli sedd och tillfrÄgad, att fÄ hjÀlp för att orka, att vara rÀdd att förlora kontakten, samt att sakna stöd och förstÄelse.

Bakgrund: En kris Àr en vÀndpunkt dÀr mÀnniskor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar pÄ hur mÀnniskor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förÀndringar i livet. De pÄvisar Àven hur vÄrdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de nÀrstÄende behöver av vÄrdpersonal vid intensiv omvÄrdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ Ätta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och tvÄ kvalitativa med kvantitativt inslag.

NÀr personer drabbas av cancer och mÄste vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas upplevelsen av vÄrdmiljön av utformning, design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vÄrdmiljön nÀr de genomgÄr behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vÄrdpersonal bygger pÄ respekt och lyhördhet, Att ha behov av att trÀffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att sjÀlv kunna vÀlja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.