Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Inskolningen Àr en stor omstÀllning för förÀlder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut pÄ olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer pÄ tvÄ förskolor belysts genom att undersöka pedagogers förestÀllningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebÀr att mÄlet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur tvÄ olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmÀrksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och förÀldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktÀriseras av en balansgÄng mellan lÀrande och omsorg.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid Àr patienten kÀnsligare och mer sÄrbar. Bemötandet blir dÄ en viktig aspekt i en bra vÄrdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger pÄ tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrÄn nio kvalitativa artiklar.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Detta Ă€r en D-uppsats inom Ă€mnet sociologi och syftet Ă€r att undersöka hur mĂ€nniskor i glesbygdskommuner i Norrbottens lĂ€n ser pĂ„ de möjligheter och hinder som finns. Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygdskommuner trots en nedĂ„tgĂ„ende befolkningstrend? De frĂ„gestĂ€llningar som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r: Vilka hinder och möjligheter nĂ€r det gĂ€ller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygd? PĂ„ vilket sĂ€tt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att fĂ„ fler mĂ€nniskor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som Ă€r en av de hĂ„rdast drabbade kommunerna i Norrbottens lĂ€n. Metoden som jag har anvĂ€nt Ă€r kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat anvĂ€nt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mĂ€nskliga medvetandet.

Att kÀnna sig trygg i sin omgivning Àr en förutsÀttning för att trivas och mÄ bra. Trygghet Àr en kÀnsla som innebÀr frihet frÄn oro eller hot. I dagens samhÀlle Àr otrygghet ett utbrett problem och mÄnga mÀnniskor kÀnner sig otrygga i sitt bostadsomrÄde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man vÀljer omvÀgar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar mÀnniskor frÄn varandra. TrygghetskÀnslan pÄverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör Àmnet relevant för landskapsarkitekter.