Övervikt är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Detta förknippas med en förändrad livsstil. Många som har försökt gå ner i vikt på egen hand har ofta misslyckats på grund av otillräcklig motivation eller att de inte har haft det rätta stödet. Ett professionellt bemötande är därför väsentligt. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskan i mötet med överviktiga personer kan bistå med för att motivera till förändrad livsstil och viktnedgång.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Syftet med denna studie är att studera sambandet mellanorganisatorisk rättvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet är även att undersökasambandet när det kontrolleras för kön, ålder, yrke ochanställningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frågeformulär och därefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys där flera gruppers medelvärdesskillnader har jämförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rättvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstår somsignifikanta respektive icke signifikanta när det kontrolleras för kön,ålder, yrke och anställningsform.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lärare anser att trygghet hos eleven innebär, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förändrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebär, människans behov av trygghet, lärarens förhållningssätt och slutligen kännetecken på en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgränsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrån kvalitativ metod.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där.

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband.

 Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare.