INTRODUKTION: Det finns studier som beskriver ungdomars upplevelser av skolhälsovård, hälsosamtal och ungdomars syn på hälsa och ohälsa men det saknas studier kring hur ungdomar upplever hälsokontrollens praktiska moment vägning och mätning. För att optimera bemötandet av eleverna inom skolhälsovården är kunskaper om deras upplevelser av stor betydelse. Föreliggande arbete är en forskningsplan.SYFTE: Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av hälsokontrollen i årskurs åtta med avseende på mätning av vikt och längd.METOD: En pilotstudie som bygger på fyra intervjuer har genomförts för att testa metoden. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier som beskriver ungdomarnas upplevelser. Dessa kategorier var: oro, förväntan, trygghet, glädje och bekräftelse.KONKLUSION: Pilotstudien visade att det var främst dålig längdtillväxt som oroade eleverna.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntäckande översiktsplanen från 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tätorter genomföras och Karungi by är en av dessa fördjupningar. Karungi är en mindre by med ungefär 300 invånare och ligger ca 25 km från Haparanda centralort längs Torne älvs strand. I byn finns bland annat skola, äldreboende, räddningstjänst och ett aktivt föreningsliv. En målbild har formats utifrån dagens förutsättningar och kommunens viljeinriktningar.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever närståendes/vårdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser på kvinnornas behov. Studien är en litteraturstudie där tre skönlitterära böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt Världshälsoorganisationen har skolbarnens hälsovanor förandrats sedan 1980-talet, då framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lägre och skönhetsidealen står i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och många i den drabbades omgivning vill hjälpa men detta försvåras då den drabbade inte vill ta emot någon hjälp.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Sammanfattning Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler.Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna.Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen är begränsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med läkarstudenter. För att kunna ge god vård och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen är det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrågeformulär. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes på treförlossningsavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Att bli svårt sjuk eller skadad innebär, förutom det fysiska traumat, också att vi blir utelämnade till dem som skall vårda oss. För att patient och närstående skall uppleva trygghet i vårdsituationen är det viktigt att sjuksköterskan har förmåga att se och bekräfta patienten och de närstående i deras lidande. Syftet var att beskriva hur den vårdande relationen uppstår och kommer till uttryck mellan intensivvårdssjuksköterskan och patient/närstående. Syftet var också att belysa betydelsen av en vårdande relation. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö.

I städer byggs allt fler fastigheter och anläggningar. Stark förtätning i stadsbygden innebär högre krav på samhällsplaneringen. Allt större fokus läggs på cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i städerna. Tätbyggda områden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i två plan.

Allt fler är överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Övervikt kan leda till många livshotande sjukdomar. Många har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa är kortare än fem kilometer. Att träna ute får människan att känna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska träning utomhus vara formad för alla olika målgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.