I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjänstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjänstens bemötande upplevs samt vad detta får för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat på symbolisk interaktionism och stämplingsteorin och där har vi haft fokus på begreppen kultur, makt och grupp. Vår empiriska undersökning består av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus på olika frågeområden som återspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förståelse av den svenska socialtjänsten. Vi har analyserat resultatet utifrån tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stämplingsteori.

 Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur polisutbildningen kan förändras så att de studerande blir bättre förberedda på den allt mer våldsamma verklighet de möter efter sin utbildning. I uppsatsen redovisas djupintervjuer som gjorts med en ämnesansvarig vid polishögskolan i Sörentorp samt en aspiranthandledare och en polisaspirant vid Citypolisen i Stockholm. Uppsatsen belyser också hur den svenska kriminaliteten ser ut idag. En slutsats av uppsatsen är att det skulle vara bra om de polisstuderande fick en större inblick i hur samhället ser ut idag med fokus på olika grupper i samhället. Detta skulle bli möjligt om utbildningen förlängs till en tre-årig utbildning..

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

Mot bakgrund av den hätska debatt som har förts angående substitutionsbehandling, var syftet med vår uppsats att undersöka och beskriva de professionellas inställning till substitutionsbehandling av heroin-missbrukare ur ett etiskt perspektiv. Vi ville även undersöka de professionellas syn på socialstyrelsens riktlin-jer och kriterier beträffande substitutionsbehandling. Vidare ville vi få en uppfattning om de yrkesverksam-mas åsikter gällande en heroinmissbrukares möjligheter till vård, och detta i jämförelse med andra patient-grupper.Vi kan utläsa att det finns tre inställningar från de intervjuade beträffande substitutionsbehandling. Socialsek-reterarna på substitutionsmottagningen uttrycker att det är den överlägset bästa behandlingsmetoden för hero-inmissbrukare. Socialsekreterare från socialtjänsten är även de positivt inställda men ser inte substitutionsbe-handling som en universal behandling.

Den svenska Försvarsmakten står inför en stor omstrukturering, där de första anställda soldaterna är redo att ta anställning. I övriga Europa har liknande omstruktureringar från värnpliktsarméer till yrkesförsvar lett till problem med rekryteringen och svårigheter att behålla de anställda soldaterna. Det här arbetet genomför en undersökning på tre olika grupper (n=84), gymnasiestudenter, högskole och universitetsstudenter och unga arbetande, för att se vilka faktorer de anser är viktigast för att kunna tänka sig en anställning i Försvarsmakten. Gruppernas attityder till Försvarsmakten och hur de påverkar deras vilja till anställning har även undersökts. För att undersöka detta har en enkät använts.

Institution: Sektionen för Hälsa och samhälleÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 pTitel: ?Det sitter i ryggmärgen? - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på InternetFörfattare: Mattias von FeilitzenExaminator: Ingegerd RydinDokument: Examensarbete, 10 poängSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna.

 Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i. .

Under 1990-talet förändrades synen på personalarbetet och det blev allt viktigare att HR-funktionen tog en annan roll för att kunna mäta sig i de krav som ställdes från omvärlden. Förändringen syftade till att arbetet skulle bli mer effektivt inriktat mot att gå från rollen som stödfunktion till att vara med och utveckla affärsstrategier som skapade värde för viktiga aktörer. Trots att studier visar på hur HR-medarbetare har förändrat sitt arbete med att vara mer strategiskt och värdeskapande så finns det mindre forskning som studerar värdeskapande HR utifrån professionalisering. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och analysera hur HR-chefer beskriver att de arbetar med värdeskapande HR och på vilket sätt detta kan ses bidra till en ökad professionalisering, i termer av ökad status för yrkesgruppen som sådan. För att besvara detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom sju separata organisationer och empirisk data är analyserat mot en bakgrund av professions- och professionaliseringsteori samt teorin om värdeskapande HR.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.

Modern forskning lyfter fram modersmålets betydelse för inlärningen och därför är det intressant att undersöka vilken insats modersmålslärarna kan göra för att stödja elevers matematiklärande. Syftet med arbetet är att utifrån några verksamma modersmålslärares perspektiv studera minoritetselevers lärande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger på intervjuer med fyra modersmålslärare med lång erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen på modersmål karaktäriseras av elever som känner sig trygga, som talar mycket matematik i små grupper där de växlar mellan båda sina språk.  .

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgå de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vård. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vård är en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och därmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmåga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrån den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vård beskriver sin yrkesroll.