SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet ? talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

Ökande behov av vård i dagens samhälle kräver ett väl utvecklat transportsystem för eneffektiv vård. För att en god vård räcker det inte bara utveckla vår hälsovård, utan det måsteockså utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie är transportsystem i Södersjukhuset, där i nuläget all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer är de mest besökta rummen i sjukhusen. Det är således viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. Därför krävs det tillsyn till en hel del normer ochbestämmelser som framförallt boverket ställer på dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) på Södersjukhuset undersökts.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation.

Syftet med vår studie är att synliggöra och problematisera dels hur förskollärare tolkar och förstår uteslutning i leken, men också hur förskollärare arbetar för att förebygga uteslutning i barngruppen, detta för att skapa en god och trygg miljö för barnen i förskolan. Vi ville undersöka hur förskollärare tänker kring uteslutningar i barngruppen samt hur och varför det uppstår. Den aktuella och tidigare forskningen i ämnet har bidragit till att bygga vår teoriram samt ge oss en djupare förståelse för processerna som uppstår vid uteslutning. Valet att arbeta utifrån en kvalitativ forskningsansats beslutades då vi ansåg att detta var mest passande för syftet då vi vill ta reda på förskollärares tankar och reflektioner. Fokusgruppsintervju och observation nyttjades som kvalitativa datainsamlingsmetoder.

Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.