Sök:

Sökresultat:

915 Uppsatser om Trygg lärandemiljö - Sida 9 av 61

BostÀder i Tyresö

Min ingÄng i projektet var att undersöka hur man kan bo vÀrdigt pÄ Àldre dagar och vilka behov som uppstÄr. Undersökningen visade att frÄnsett att Àldre rör sig pÄ mer begrÀnsade ytor sÄ Àr behoven inte sÄ olika som man kan tro. IstÀllet för att fokusera pÄ Àldre har jag dÀrför lagt vikt pÄ en bostad som ska klara livets prövningar oavsett om det gÀller ett brutet ben, rullstoll eller Älderdom. Bostaden ska kÀnnas trygg, stabil och bestÀndig. Samtidigt vill jag att den ska vÀrna om den enskilda personens privata sfÀr och i hela bostadsomrÄdet finns en gradient av olika offentlighetsgrader.

ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan?

Vi har i vÄrt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan anvÀndas ute i skolans vÀrld. FrÄgan vi stÀllde oss var: Kan ART anvÀndas som resurs i grundskolan och i sÄ fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART bÄde som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlÀngningen, integrerat i skolverksamheten som skolÀmne. I teoridelen beskriver vi ART utifrÄn litteratur i Àmnet, tillvÀgagÄngssÀtt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat bÄde elever och pedagoger/trÀnare ute i verksamheten.

FörsÀkringsbranschen : ett nödvÀndigt ont?

This paper examines how companies in a transparent industry work to satisfy the customer in an extended way, to offer value added products that in the end enables the customer to be loyal to the company. We have studied the insurance industry in Sweden and have focused on five different insurance companies. Four of them, Folksam, LĂ€nsförsĂ€kringar, Trygg-Hansa and Dina FörsĂ€kringar, where we have focused on Ölands FörsĂ€kringar which is part of the Dina FörsĂ€kringar group, are some of the largest insurance companies in Sweden. The fourth company is Swedbank which is a bank that has started to offer insurances.Our results demonstrate that it is important for the company to see the customer not only in a profitability aspect; the company has to find out what the customer gets in return. In that case the possibility for the customer to change company decreases and the chance that the customer becomes loyal increases.

Lekens betydelse för barnens lÀrande i förskolan : En observationsstudie pÄ tolv förskolebarn

Undersökningens syfte Àr att undersöka lekens betydelse för barnens lÀrande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. TvÄ frÄgestÀllningar Àr centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lÀrande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?1998 antogs en ny lÀroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundlÀggande för ett livslÄngt lÀrande.

Att lÀra av sina misstag : - misstag som verktyg till kunskap

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Att bygga bort brott

Syftet med fördjupningsarbetet Àr att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde. Arbetet har haft en utgÄngspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna Àga rum krÀvs att tre faktorer Àr uppfyllda; en motiverad gÀrningsman, ett objekt eller offer samt tillfÀlle att begÄ brottet. UtifrÄn det talar man om tvÄ typer av brottsförebyggande. Dels sÄ kallad social prevention, det vill sÀga att pÄverka mÀnniskor genom olika sociala ÄtgÀrder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsomrÄden som gör det svÄrare att begÄ brott.

Trygghet i staden : Finns det samband mellan mÀnniskors upplevda trygghet och polispatrullering?

Kan polisnÀrvaro skapa trygghetskÀnslor hos mÀnniskor? Studien har undersökt förhÄllandet mellan mÀnniskors upplevda trygghet och tre olika typer av polispatrullering i en relativt trygg och relativt otrygg stadsmiljö. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning dÀr respondenterna, 112 mÀn och 131 kvinnor (M=30 Är, SD=12.98), fick skatta sin upplevda trygghet utifrÄn bilder med de tre olika typerna av polispatrullering. Resultatet indikerade att alla typer av polisnÀrvaro ingett trygghet i den relativt otrygga stadsmiljön. Polispatrullering till fots frambringade mer trygghetskÀnslor Àn polisbilspatrullering.

VÄrdarens kÀnslor i mötet med personer smittade med HIV/AIDS (och orsaker till dessa kÀnslor : en litteraturstudie)

Bakgrund. Under historiens gÄng har sjukdomar varit förknippade med rÀdsla och fördomar, HIV/AIDS Àr i nulÀget den mest ökande smittsamma sjukdomen som har associationer med fördomar och skam. Detta stÀller stora krav pÄ vÄrdarens syn pÄ HIV/AIDS och att kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. Syftet. Syftet med denna Litteraturstudie Àr att fördjupa förstÄelsen för vÄrdarens kÀnslor i mötet med personer smittade med HIV/AIDS och att undersöka orsaker till dessa kÀnslor.

En gemensam energiförsörjning

Denna rÀttspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en vÀxande energianvÀndning, en mÄlsÀttning om ökad tillvÀxt och konkurrenskraft, den osÀkerhet som extern energitillförsel bÀr med sig samt vÄr oro för vÀxthuseffektens globala pÄverkan, har energifrÄgan fÄtt allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok frÄn 2001 identifierar gemenskapens förutsÀttningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie Àr att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvÀgagÄngssÀtt för att trygga en hÄllbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar Àven den strategiska roll som energifrÄgan har vilket ocksÄ skildras i de olika beslutsunderlagen.

Skolidrott och konflikter : En kvalitativ studie om idrottslÀrarens förebyggande arbete och hantering av konflikter i gymnasieskolan

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Se det osynliga barnet - vad kan göras för de tysta och blyga barnen i skolan?

Syftet med detta arbete Àr att uppmÀrksamma de tysta och blyga barnens svÄra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt förÀldrarnas och lÀrarnas roll. TvÄ andra viktiga delar som ocksÄ tas upp Àr gruppens betydelse och vikten av att kÀnna sig trygg och att ha ett bra sjÀlvförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sÄdant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjÀlpmedel och tips finns det? Informationen som vi anvÀnt oss av kommer frÀmst frÄn litteratur men Àven frÄn intervjuer av fyra pedagoger i SkÄne och Blekinge lÀn.

Trygg och sÀker : förbÀttringar av Karlskronas huvudstrÄk för gÄng- och cykeltrafik

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

Val av utbildning : Arbetslivserfarenhetens betydelse för studenternas motivation och grad av self-efficacy

Antal individer som söker sig till vidareutbildning pÄ akademisk nivÄ har ökat under den senaste finanskrisen. Studier pÄ landets lÀrosÀten Àr oftast en mÄngÄrig process och krÀver bÄde motivation och tro pÄ egen förmÄga. Deltagarna i denna studie kommer frÄn olika högskolor och studieinriktningar och har i mÄnga fall lÀmnat en trygg inkomstkÀlla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning anvÀndes mÀtinstrumentet AMS för att mÀta motivation och GSE för att mÀta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad pÄ arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Ensamkommande barn : En studie om möjligheter och svÄrigheter personal ser i arbetet med ensamkommande barn

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förvÀntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhÄlla sig till motstridiga kÀnslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förstÄelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Vem sÀger att Berta Àr trygg? : en studie om bedömning av Àldres trygghet

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->