Sök:

Sökresultat:

915 Uppsatser om Trygg lärandemiljö - Sida 7 av 61

Jakten pÄ en trygg oas i en torr öken : En studie om varför studententreprenörer vÀljer att delta i sjÀlvorganiserade företagsnÀtverk

The aim of this study is to, by developing ideal types, describe why studententrepreneurs participate in self organised business network. The investigation is based on answers from 41 participants in the business network ?Företagare pÄ Lnu?, as well astwo semi-focused groups, which where analysed by using Webers (1978) ideal types.The investigation shows that there are several reasons for student entrepreneurs to participate in self organised business network. For instance some people participate to gather knowledge from other student entrepreneurs for their own future, since they have an idea of soon starting their own business. Others participate just for the fun of knowing what?s going on at the university..

Finansieringsresonemang - en studie av fyra smÄföretag

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur smÄföretag vÀljer mellan olika finansieringsformer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte sÄ har vi tillÀmpat en kvalitativ metod, dÀr en studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med företagare i fyra utvalda smÄföretag. Slutsatser: Denna undersökning visar pÄ att smÄföretag bland olika finansieringsalternativ har mest kunskap om bankfinansiering, varför metoden kÀnns trygg och sÄledes ofta tillÀmpas av smÄföretagare. Kunskapen om andra finansieringsalternativ Àr bristfÀllig, och det anses för tid- och kostnadskrÀvande att skaffa sig kunskap tillrÀcklig djup nog för att kunna förankra finansieringsbeslut i. .

Tryggheten i skolan ? sambandet mellan trygghet och inlÀrning

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

Beröring/Taktil stimulering - en studie om dess effekter pÄ barnen i förskolan ur pedagogernas perspektiv

Syftet med vÄrt arbete Àr att skaffa oss kunskap om beröring/taktil stimulering och dess anvÀndning ute i förskolan. Vi vill ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att barnen pÄverkas av beröring/taktil stimulering. Beröring/taktil stimulering Àr livsviktigt för mÀnniskan och bidrar till en trygg miljö, harmoni och ökad inlÀrning. I litteraturgenomgÄngen betonas det att beröring/taktil stimulering Àr viktigt för barns utveckling. Beröring/taktil stimulering mÄste ske helt pÄ barnens villkor och inte pÄtvingas.

SpeciallÀrares kommunikation med matematiksvaga elever

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

Stenen pÄ Stadion

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

SĂ€kert och tryggt i ett parkeringsgarage

Informativa och rumsliga lösningar kan bidra till en tryggare och sÀkrare miljö i ett parkeringsgarage. Syftet med arbetet Àr att bidra till en trygg och sÀker miljö för mÀnniskor som vistas i ett parkeringsgarage. Jag har gjort ett designförslag dÀr fokus har legat pÄ ljussÀttning och fÀrgsÀttning för utgÄngen i Paradisgaraget i Huddinge Centrum.För att ta fram ett designförslag har empiriska studier genomförts vid tre allmÀnna garage som ansluter till ett köpcentrum. Jag har gjort observationer, nulÀgesanalyser och dÀrefter gjort kvalitativa intervjuer med kunder och personer med yrkeskunskap. Ur dessa empiriska studier har jag gjort ett urval och tittat pÄ hur utgÄngen i Paradisgaraget i Huddinge kan förbÀttras med hjÀlp av ljussÀttning och fÀrgsÀttning.

Att orka lÀmna ett misshandelsförhÄllande : Anknytningens beydelse

Tidigare studier har funnit att otrygg Àngslig och otrygg ambivalent anknytning förutspÄr lÀngre tid i misshandelsförhÄllanden Àn vad trygg anknytning gör. Syftet med aktuell studie var att undersökaom detta resultat upprepade sig, samt huruvida anknytning verkade ha nÄgot samband med attÄtervÀnda till förhÄllandet efter första uppbrottet. Andra kÀnda faktorer som visat sig pÄverka kvinnors beslut att stanna; upplevt ekonomiskt beroende, upplevt socialt stöd och gemensamma barn, studerades ocksÄ. Resultaten visade inte pÄ nÄgra signifikanta samband. Möjliga brister i studien diskuteras och det relativt begrÀnsade urvalet (31 kvinnor) samt valet av anknytningsformulÀr lyfts upp som möjliga förklaringar till utfallet av studien..

MindMe : Ett minnesstöd för en trygg och sjÀlvstÀndig vardag

Examensprojektet MindMe har genomförts i samarbete med Niclas JarhÀll pÄ Mutual Benefits AB, i Göteborg. Mutual Benefits AB Àr ett konsultbolag som levererar tekniska konsulttjÀnster och produkter. Detta projekt Àmnar resultera i ett minneshjÀlpmedel avsett för personer med en kognitiv funktionsnedsÀttning som har medfört en nedsatt minnesfunktion. Projektet har inriktat sig pÄ ADHD och FörvÀrvade hjÀrnskador. Projektgruppen genomförde i ett tidigt skede en studie som fann ett uttalat behov av ett minneshjÀlpmedel inom just dessa grupper.

Familjecentrerad omvÄrdnad för barn med kronisk sjukdom/funktionshinder

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

"RÄstablick" -ett komplext utbyggnadsomrÄde i Solna. Fokus pÄ barriÀrer, trygghet och buller.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Pedagogers syn pÄ musik och rytmik : Kan musik och rytmik pÄverka barns sprÄkutveckling?

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Viktiga kvaliteter i utemiljö kring Àldreboende

Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att undersöka vilka kvaliteter i utemiljö kring Ă€ldreboende som Ă€r viktiga för de boende Ă€ldres hĂ€lsa, vĂ€lbefinnande och lust att anvĂ€nda utemiljön. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet delades in i tre kategorier: Äldreboendet bör ha kontakt med liv utanför boendet, Äldreboendets utemiljö bör erbjuda flera olika upplevelser och ge den boende möjligheten att byta miljö pĂ„ Ă€ldreboendet och Äldreboendets utemiljö behöver vara tillgĂ€nglig, bekvĂ€m och trygg. I varje kategori finns ett antal viktiga kvaliteter, som utsikt, vegetation och tillgĂ€nglighet. För att fördjupa förstĂ„elsen för hur kvaliteterna i praktiken kan utformas sĂ„ studerades tĂ€vlingsbidrag till arkitekttĂ€vlingen Framtidens Ă€ldreboende.

Palliativ vĂ„rd : Önskan om att kĂ€nna sig trygg

Uppsatsen Àr gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats dÀr nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vÄrden. VÄrt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vÄrden ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och vÀrderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. nÀr patienter kunde vÄrdas i det egna hemmet.

Monti II-förordningens tillkomst och fall : Om svÄrigheterna med att reglera strejkrÀtten pÄ EU-nivÄ

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->