Sök:

Sökresultat:

915 Uppsatser om Trygg lärandemiljö - Sida 61 av 61

KlÀderna gör mannen. En studie i manligt konsumentbeteende

PÄ den nuvarande klÀdmarknaden rÄder en hÄrd konkurrens eftersom utbudet av varor och tjÀnster har ökat. Konsumentens förÀndrade beteende har lett till att företag mÄste sticka ut med hjÀlp av sitt erbjudande. Ett sÀtt att utmÀrka sig pÄ marknaden Àr att arbeta med relationer och fÄ kunden att vilja ÄtervÀnda pÄ grund av butikens service. En kund som kÀnner sig trygg i shoppingsituationen kan bli en viktig stamkund. Den traditionella mannen finner inget nöje i att shoppa och vill dÀrför att processen ska gÄ sÄ snabbt som möjligt.

Hur ska klÀdexponeringen se ut i den perfekta webbshoppen?

I dagens samhÀlle handlar det om att vara sÄ effektiv som möjligt för att vinna tid. Som Benjamin Franklin en gÄng sa att ?Tid Àr pengar?, Àr nÄgot som vi mÀnniskor allt mer tagit fasta pÄ dÄ vi stÀller höga krav pÄ utvecklingen och dess teniska förmÄgor. Idag har de flesta mÀnniskor tillgÄng till en dator med internetuppkoppling som vi dagligen utför sysslor vid. Det kan vara allt ifrÄn jobbrelaterade aktiviteter, hÄlla kontakten med nÀra och kÀra, söka information om vad som hÀnder i vÀrlden och i vÄr omgivning, till mer nöjesinriktade delar sÄsom online spel och shopping.

ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Unga vuxna cancerpatienters uppfattning av stöd frÄn sjuksköterska under onkologisk behandling- en kvalitativ behandling

BAKGRUND: I Sverige fick 57 830 personer en cancerdiagnos Är 2013. I Äldersgruppen 20 till 34 Är rapporterades Är 2012 cirka 1000 nya fall av cancer. Risken att insjukna i cancer ökar med stigande Älder men drabbar Àven yngre personer. Att insjukna i en cancersjukdom Àr för de flesta personer ett trauma. Unga vuxna befinner sig i en period av psykisk, fysisk, social och existentiell utveckling.

Efter nolltoleransen : nyttan av laglig graffiti

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.

Åtalsprövning vid immaterialrĂ€ttsintrĂ„ng : En orĂ€ttvis utformning?

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

UnderhÄll vid vÀxelvist boende

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Koppling mellan regleringen av gÄvor mellan makar och frÄgor om dold samÀganderÀtt

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Fastighetstillbehör och Àgarkongruens : SÀrskilt om samÀgarproblematiken i JB 2 kap. 4 §

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Principer för omplaceringar enligt 22 § LAS

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Avtalsmekanismen : en undersökning av NJA 2006 s. 638 och dess samband med avtalslagens modeller för avtalsslut

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Etik i socialt arbete

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor, rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete nÀr det gÀllde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet. Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor bÄde positivt och negativt.

Faktorer för lönsam ridskola : intervju med Ätta ridskolechefer

Ridning Àr en av Sveriges största sporter med en halv miljon utövare (SvRF 2014). Cirka en tredjedel av landets invÄnare kommer enligt Jordbruksverket (2013a) pÄ nÄgot sÀtt i kontakt med hÀstar. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) Àr ansvarig organisation för sporten och verkar under Riksidrottsförbundet (Risshytt-Collman et al. 2012). Inom SvRF ryms sÄvÀl tÀvlingsridning som hobbyridning (SvRF 2014).

<- FöregÄende sida