Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsättning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhället samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmässigt. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka den adopterades utveckling samt den psykiska hälsan som formar de till den person som just de blir och för att få svar på mitt syfte utgår jag ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem är jag?Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hälsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sådana de framträder för den som analyserar) då jag vill få en bild av varje individs egna upplevelser kring deras längtan och mående.

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frågeställningar är: ? Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch. År 2007 skedde 3114 olyckor och 16 dödsfall. Många teorier och förklaringar har gjorts i olika publikationer som visar på problemet. En oro finns inom branschen som riktas mot den höga olycksstatistiken. Det kan vara svårt att lokalisera de brister som orsakar olyckor och ibland kanske man blundar för viktiga faktorer.

I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande.

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Dimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) är inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske på alla nivåer i samhället. Då oklarhet kring begreppet social hållbarhet råder inom byggsektorn samtidigt som begreppet är en viktig del i strävandet mot ett hållbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur åt Skellefteå kommun och projektet Trästad 2012. Examensarbetet öppnar även upp för en fortsatt diskussion kring vad social hållbarhet på en byggnadsnivå kan innebära och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan på byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i Skellefteå. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan är utgångspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur härleds från begreppens förenande i att tillfredställa mänskliga behov.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

Bakgrund: Den snabba tekniska utvecklingen har medfört förbättrade möjligheter till detaljerad och högkvalitativ fosterdiagnostik. Avvikelser i fostrets utveckling kan därför upptäckas på ett tidigt stadium i graviditeten. Att få ett besked om att fostret bär på en anomali är ofta entraumatisk upplevelse som försätter de blivande föräldrarna i svåra etiska dilemman. Fosterdiagnostik med MR är en relativt nyutvecklad modalitet som ger detaljerade och högkvalitativa bilder. Den forskning som genomförts hittills har främst handlat om magnetfältets inverkan på fostret medan det saknas kunskap om den gravida kvinnans upplevelse avundersökningen.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaskattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

På flera ställen i norden, bland annat i Trelleborg kommun i södra Sverige har man försökt skapa hållbara kretsloppsprojekt som syftar till att frigöra badstränder från uppspolade illaluktande alger genom att samla in dem för att producera biogas. Därefter vill man återcirkulera näringsämnen från hav till land genom att avsätta rötresten på jordbruksmark som biogödsel. Tyvärr riskerar då halterna av kadmium i algerna att utgöra ett hot mot en trygg livsmedelsproduktion då kadmiumnivåerna i den jordbruksmark som är ämnad att bli gödslad, i många fall kommer att ackumuleras upptill oacceptabla nivåer. Tidigare har reduktionsförsök av kadmiumnivåer i alger gjorts innan rötning genom extraktion med syra. I denna studie prövades om vanligt sötvatten kunde användas som extraktionslösning.

Då benämningen nedskärning kommer på tal inom företag så sprids antagligen en negativ känsla hos de allra flesta. Ordet är ofta tätt sammankopplat med en viss oro och ångestframkallande uttryck såsom lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhälle som vårt, där arbete och trygg inkomst värderas högt och nästan är ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skälva de flesta människors vardagliga liv.Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskärningen, utan jobbar kvar i ett företag där ens kollegor nyligen fått gå kan en nedskärning vara jobbig. Forskning som gjorts inom området visar att om en nedskärning planerats och genomförts på rätt sätt så behöver denna inte medföra några negativa effekter utan snarare tvärtom. En nedskärning som utförs på rätt sätt kan påverka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stärka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort på arbetsplatsen.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för äldre med demenssjukdomar och trycker på trädgården som en hjälp i arbetet att stärka livskvaliteten. Arbetet är en litteratursökning där material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trädgård. Här berörs behovet av trygghet och självständighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trädgård har en positiv effekt. Genom att använda olika igenkännbara element i trädgården går det att skapa en miljö som den boende känner sig trygg och kan orientera sig i.

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.