Att vara beroende av vård är ett komplext fenomen och människorna som är inblandade i processen vårdmottagande / vårdgivande påverkar dess betydelse. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva äldre människors upplevelser av att vara beroende av vård. 9 artiklar har analyserats enligt kvalitative innehållsanalys, manifest ansats, inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i 5 kategorier: Att be om och ta emot vård är en prövning, att förlora kontrollen och se sitt liv som förverkat, att vara trygg ? otrygg, att vara en god patient och att acceptera och bli van vården.

Vi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi.

En kvalitativ intervjustudie har utförts i syfte att undersöka den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden som han/hon erhöll av sjuksköterskan i hemsjukvården. Studien utfördes i en liten kommun i Mellansverige. Åldern på deltagarna var 65+. I studiens resultat framkom det två teman: trygghet och respekt. Dessa teman har stor betydelse för den äldre vårdtagarens upplevelse av omvårdnaden de erhåller av sjuksköterskan.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kring sitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kan tas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagoger från två olika förskolor.

Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.

Kulturen har sedan urminnestider funnits i olika former, beroende på hur människorhar levt och förflyttat sig över jorden. Idag när vi lever närmare varandra ännågonsin kan den ge upphov till problem, kulturerna emellan. När olika kulturer skasamsas på en och samma plats behövs det verktyg för att samhället ska bli enhomogen och trygg plats. Mångkulturella samhällen existerar överallt i världen, därolika kulturer lever sida vid sida, detta examensarbete kommer ta upp förhållandeinterkulturalism, där kulturerna lever inte bara sida vid sida utan i en relation medandra kulturer som bygger på respekt för mångfald, ömsesidigt utbyte och synergi,och dokumentärfilm i form av två undervisningsfilmer.Två undervisningsfilmer har skapats med hjälp av två olika berättarsätt, medinterkulturalism som grund.Efter en enkätundersökning gjord med respondenter på Komvux vuxenutbildningSFI, svenska för invandrare, gjordes en jämförande studie som byggde på enjämförelse mellan dessa två filmer. Jag kunde därefter konstatera attinterkulturalismens budskap bäst går fram till mottagaren genom enundervisningsfilm gjord på Bill Nichols ?The Expository mode? som grund..

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Lite mindre än en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som är över 65 år och av dessa bor cirka 6,2 % i särskilda boendeformer. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för livskvaliteten för äldre på särskilt boende. Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som inbegrep åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras utifrån de fyra kategorierna; vikten av personlig trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som påverkar om den äldre känner sig trygg på det särskilda boendet, betydelsen av mellanmänskliga relationer, denna rubrik innefattar hur äldre upplever kontakten med personal, familj och övriga vänner.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte.

Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlägga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i Luleå kommun ur de anställdas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation består av både öppna och dolda värderingar, där de öppna är organisationens syfte, policys, mål och uppdrag. Dolda värderingar är det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill säga hur uttalade öppna värderingar och policys tillämpas. Frågeställningarna är följande: Vilka attityder och värderingar har de anställda till sitt arbete och hur upplever de anställda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer ställdes frågor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgänglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.