I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ?mysterieböcker? eller ?spännande böcker?.

Jag vill med denna uppsats belysa frågan om man i Sverige bör införa en allmän skyldighet att hjälpa nödställda. Syftet är att undersöka vilken betydelse en sådan så kallad civilkuragelag skulle kunna få för samhällsmoralen. Genom att använda mig av relevant samhällsvetenskaplig teori om bland annat medmänsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sätta frågan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att få deras perspektiv på frågan. Frågan har jag sedan analyserat utifrån deras svar och utifrån de teorier och den tidigare forskning jag använt mig av.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1?200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                     För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle. Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien . Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering.

När en person drabbas av Alzheimers sjukdom faller ofta ett stort ansvar på närstående. Detta kan upplevas som krävande och ge upphov till bristande tillfredställelse i dagligt liv för närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av god livskvalitet i dagligt liv med en person med Alzheimers sjukdom. Via en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades tio vetenskapliga studier. Resultatet presenterades i fyra kategorier: Att leva här och nu och anpassa sig till situationen, att känna välbefinnande och närhet i relationen med den sjuke, att känna styrka och trygghet i den religiösa tron samt att kunna dela sina problem med andra och få stöd i vardagen.

Telefonrådgivning är en del av hälso- och sjukvården som ökar stort på grund av efterfrågan från allmänheten. Idag arbetar många sjuksköterskor med sjukvårdsrådgivning per telefon. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av telefonrådgivning. Litteratursökningen gav 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier: svårigheter av att inte kunna se i mötet, ett stort ansvar som kräver kunskap, vara i en utsatt position med begränsade resurser, ett givande och stimulerande arbete och användning av beslutsstöd både hindrar och kompletterar.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet.

Inledning: Mammografiscreening är den metod som används vid undersökning av kvinnor för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Detta möjliggör tidig behandling och minskar mortaliteten hos kvinnor. Trots detta avstår en del kvinnor att delta då de upplever mammografiundersökningen och komprimeringen som obehaglig och smärtsam. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning vad gäller kompression, bildkvalité samt nöjd och trygg patient. Metod: Studien har utförts som en integrativ litteraturöversikt och utifrån syftet formulerades frågeställningar.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?äldre invandrare? och genus i uppsatsen.

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lärande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för användandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrån tidigare forskning och teorier inom området. Delarna av verktyget uppmanar elever att använda en Facebookgrupp för lärarkontakt, diskussion, fildelning och återkoppling. Uppsatsen granskar även gymnasieelevers reaktion på verktyget vid undervisning och utvärdering. I våra intervjuer och enkäter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende på hur stort behov eleverna har av kontakt med läraren utanför klassrummet men även att det finns hinder för att använda Facebook i skolsammanhang.

Ett yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter.