Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende.Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs..

Denna uppsats handlar om medelålders personers inställningar till robotar i vården. Utmaningen är att fylla gapet som skapas mellan ökandet av äldre och minskandet av vårdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjälpmedel för äldre personer där de ska kunna bo själva längre och även känna självständighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 år ser på robotar i hemmet och om de hade kunnat tänka sig ha en sådan hemma när de blir äldre. En jämförelse görs mellan 20-40 åringar från en tidigare studie som genomfördes för ca 15 år sedan och dagens 40-60 åringar för att ge svar på frågan: Har synen på robotar och inställningen till dessa förändrats över tid sedan den sista undersökningen år 1998? Vilka mönster finns det ? likheter och skillnader?.

Studiens syfte är att undersöka 6-åringars tankar och förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvärldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjälp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar många varierande lekområden i 6-åringens livsvärld, miljön i förskolan och hemma.

I den här intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Informativa och rumsliga lösningar kan bidra till en tryggare och säkrare miljö i ett parkeringsgarage. Syftet med arbetet är att bidra till en trygg och säker miljö för människor som vistas i ett parkeringsgarage. Jag har gjort ett designförslag där fokus har legat på ljussättning och färgsättning för utgången i Paradisgaraget i Huddinge Centrum.För att ta fram ett designförslag har empiriska studier genomförts vid tre allmänna garage som ansluter till ett köpcentrum. Jag har gjort observationer, nulägesanalyser och därefter gjort kvalitativa intervjuer med kunder och personer med yrkeskunskap. Ur dessa empiriska studier har jag gjort ett urval och tittat på hur utgången i Paradisgaraget i Huddinge kan förbättras med hjälp av ljussättning och färgsättning.

Tidigare studier har funnit att otrygg ängslig och otrygg ambivalent anknytning förutspår längre tid i misshandelsförhållanden än vad trygg anknytning gör. Syftet med aktuell studie var att undersökaom detta resultat upprepade sig, samt huruvida anknytning verkade ha något samband med attåtervända till förhållandet efter första uppbrottet. Andra kända faktorer som visat sig påverka kvinnors beslut att stanna; upplevt ekonomiskt beroende, upplevt socialt stöd och gemensamma barn, studerades också. Resultaten visade inte på några signifikanta samband. Möjliga brister i studien diskuteras och det relativt begränsade urvalet (31 kvinnor) samt valet av anknytningsformulär lyfts upp som möjliga förklaringar till utfallet av studien..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet torpare på Skälby gård.Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken.Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening.Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods..

Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren. Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen.

Examensprojektet MindMe har genomförts i samarbete med Niclas Jarhäll på Mutual Benefits AB, i Göteborg. Mutual Benefits AB är ett konsultbolag som levererar tekniska konsulttjänster och produkter. Detta projekt ämnar resultera i ett minneshjälpmedel avsett för personer med en kognitiv funktionsnedsättning som har medfört en nedsatt minnesfunktion. Projektet har inriktat sig på ADHD och Förvärvade hjärnskador. Projektgruppen genomförde i ett tidigt skede en studie som fann ett uttalat behov av ett minneshjälpmedel inom just dessa grupper.

Familjecentrerad omvårdnad (FCO) utvecklades i början på 1990-talet i Kanada. Vårdfilosofin strävar efter att stödja familjen i dess naturligt vårdande roll samt stärka individerna som delar av familjen. Föräldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vården. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras föräldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstämde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie där 11 artiklar granskades.

De senaste åren har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lärare menar att matematikundervisningen gynnas av att ämnets historia vävs in och inkluderas. Det heter att både elever som lärare får såväl en djupare förståelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar på att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikämnet. Lärare känner varken att de har den tid eller kunskap som krävs för att inkludera matematikhistoria på ett bra sätt.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.