För att bredda användandet av Six Sigma i sin koncern har SKF introducerat Transactional Six Sigma, med avsikt att systematisera förbättringsarbetet i dess transaktionella processer, en typ av process som ofta fungerar ineffektivt. Denna studie har utförts på SKF, med syfte att bidra till ökad kunskap gällande skillnader mellan genomförandet av Six Sigma-projekt inom transaktionella processer jämfört med tillverknings-processer. Definitionen av en transaktionell process är: En horisontell sekvens av aktiviteter som transformerar en input till en output utan att fysiskt förändra eller skapa en vara, i syfte att tillfredsställa behov hos kunder eller andra intressenter. Som del av denna studie har ett Six Sigma-projekt utförts vid SKF Communication Support Centre, koncernens producent av marknadsföringsmaterial, med syfte att förbättra den färgmässiga kvaliteten på avdelningens Tryckta material, det vill säga förmågan att återskapa önskad färg. För att nå projektets syfte har arbetssätt och output standardiserats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anställda till att prestera och leverera de resultat som organisationen eftersträvar, samt om de anställda upplever de metoder som används som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram består av etablerade teorier inom området arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntningsteori och Ryan och Decis självbestämmande teori.En kvalitativ fallstudie på Nordeas kundtjänstavdelning i Uppsala har genomförts, där primärdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anställda. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, såsom Tryckta läroböcker, samt vetenskapliga artiklar från etablerade tidskrifter. De faktorer som mättes i intervjuerna grundade sig på Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, där frågorna ämnade undersöka hur det existerande belöningssystemet såg ut och de anställdas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anställda använder Nordea främst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram Tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är:Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968?Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt?Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden?För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finnsdet två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknadenför sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som genomfördes av Jessica Lind under 2006/2007 i Medieteknik vid Linköpings Universitet. Arbetet resulterade i en onlinetjänst, som kallas Jesli, där kunden kan skapa unika inredningsaccessoarer i form av Tryckta dekorationsvinyler. Genom att ladda upp egna bilder på hemsidan kan användaren redigera sin bild genom att använda det integrerade bildbehandlingsprogrammet som tjänsten erbjuder och slutligen specificera slutproduktens storlek och material. Om kunden är nöjd med sin slutprodukt fyller han/hon i ett orderformulär och när köpet bekräftas skapas en order och därmed slutförs designprocessen.Jesli erbjuder kunden att trycka sin design på de plastfilmer som företaget erbjuder, så kallade vinyler. Dessa har olika fäst- och ytegenskaper vilket betyder att materialvalet beror av vart slutprodukten skall appliceras.

Den här uppsatsen handlar om lansering av mp3-böcker. Mp3-böcker har funnits på marknaden i ett antal år nu, men fortfarande är försäljningen inte särskilt imponerande i jämförelse med vanliga ljudböcker, och ännu mindre imponerande i jämförelse med Tryckta böcker. Lennart Gustafssons lanseringsteorier har använts för att analysera branschens lansering, medan Jim Blythes och Eric Arnoulds m.fl. konsumentbeteendeteorier använts för att analysera behov, lärande, attityder och köpbeteende hos de av författarna utpekade presumtiva målgrupperna. Dessa fanns vara dels personer som lyssnar på mp3-musik, dels personer som redan lyssnar på ljudböcker.

Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas.De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten.

Syfte: Vår tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmäklarbranschen de senaste åren, samt att försöka se trender för mäklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumärkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch där internet spelar en allt större roll. Avgränsning görs till Uppsalaområdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har vi insamlat våra primärdata från fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmäklare och dels en tidningsrepresentant. Våra sekundärdata har vi inhämtat från tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ämnesområdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanställts och vi har jämfört resultaten av dessa med vårt teoriunderlag.Resultat och slutsats: Våra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VäxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både Tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt.Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda.

Så länge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de själva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se väldigt olika ut. På senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fått betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsområde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva kartor tillgänglig för en bredare allmänhet. Syftet med examensarbetet är att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva kartor samt undersöka vad man som planerare bör tänka på vid den interaktiva kartframställningen.