Sökresultat:
2289 Uppsatser om Tron pć en högre makt - Sida 4 av 153
Analogt vs digitalt. En studie i huruvida en digital plug-in lÄter annorlunda Àn sin analoga förebild
Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..
Gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn En kvalitativ undersökning med fokus pÄ professionalitet och makt
Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode mÀnnen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förstÄelse för vad uppdraget innebÀr. Jag ville ge en inblick i de gode mÀnnens situation och instÀllning till uppdraget. För att ta reda pÄ detta stÀllde jag frÄgan: Vad innebÀr det att vara god man för ensamkommande barn med avseende pÄ professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjÀlp av nÄgra teorier och begrepp som jag fann relevanta.
Arbetsmotivation ur ett inre perspektiv : Dimensioner i arbetet som predicerar inre motivation
Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..
Att göra makten ofarlig En kvalitativ undersökning av hur fÀltarbetare anvÀnder och resonerar kring den egna makten
Syftet med min studie var att undersöka hur fÀltarbetare kan anvÀnda sig av och resonera kring den makt de har i relation till den enskilde. För att göra det har jag anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Vilken makt upplever fÀltarbetare att de har att pÄverka den enskilde? Hur talar fÀltarbetare om empowermentbaserade strategier? Hur reflekterar fÀltarbetare över den makt de har? Hur framstÀlls makten i förhÄllande till ungdomarna? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort tvÄ deltagande observationer samt tre gruppintervjuer med fÀltarbetare frÄn totalt fyra olika fÀltgrupper. Det insamlade materialet har undersökts med hjÀlp av teoretiska perspektiv hÀmtade frÄn Foucault, Freire samt empowerment. Ett resultat Àr att fÀltarbetets mÄnga aspekter gör att informanterna lÄter makten ta sig olika uttryck i olika situationer.
EU: En framtida normativ makt? En studie om EU:s möjliga framtid i internationell politik.
Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.
Power in the meeting between youth and police
Makt kan utspela sig pÄ mÄnga olika sÀtt, i varje sammanhang inom varje rum finns nÄgon form av makt. I min studie har jag valt att undersöka makten i mötet mellan ungdomar och polis, utifrÄn ungdomars berÀttelser. Ungdomar Àr vÄr framtid, det Àr vÄra framtida ledare och politiker, det Àr de som kommer att ta över vÀrlden efter oss, dÀrför Àr det viktigt att vi tar hand om vÄra ungdomar och att vi skapar en ljus framtid för dem. För att vÄra ungdomar ska bli vÀlartade mÄste vi undersöka förhÄllanden som pÄverkar dem och deras utveckling av jaget. DÀrför har jag valt att undersöka makten i mötet mellan dem och polisen dÄ jag anser att mötet pÄverkar dem och deras framtid.
Barns inflytande - en form av demokrati? : En studie ur ett förskollÀrarperspektiv
 Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur förskollÀrare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollÀrare pÄ sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-Äringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar vÀrdena solidaritet, frihet, förstÄelse, jÀmlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.
Omsorgsmöten i hemtjÀnsten : en kvalitativ studie om hemtjÀnstpersonalens upplevelser av mötet med kunderna med fokus pÄ dimensionerna kvalitet, tid och makt
Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en ökad förstĂ„else och kunskap för hemtjĂ€nstpersonalens upplevelse av mötet med kunderna utifrĂ„n aspekterna kvalitet, tid och makt. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som arbetar inom hemtjĂ€nstverksamheten. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrĂ„n teorierna socialkonstruktionism och rollÂteori samt begreppet relationell makt. Resultaten visar att tiden Ă€r central i mötet mellan hemÂtjĂ€nstpersonal och kunder dĂ„ den inverkar pĂ„ nĂ€r och hur lĂ€nge insatserna ska utföras. LyhördÂhet och att utgĂ„ frĂ„n kundens behov och önskemĂ„l definieras som god omsorgskvalitet medan maktförhĂ„llandet vĂ€xlar mellan hemtjĂ€nstpersonal och kund utifrĂ„n varje unikt omÂsorgsÂmöte.
Hur mycket inflytande har Polen i EU? -En fallstudie
Denna B-uppsats behandlar huruvida Polen som medlem av europeiska unionen har stort eller litet inflytande. Vi har genomfört en fallstudie pÄ Polen som Àr uppdelad i tvÄ sektioner. Den första sektionen behandlar Polens potentiella inflytande i EU, dÀr vi har mÀtt olika indikatorer för att fÄ fram variabler som pÄvisar inflytande. Indikatorerna baserar vi pÄ en teoretisk diskussion om makt, dÀr vi utgÄr frÄn olika tÀnkare inom samhÀllsvetenskapen. I den andra sektionen har vi studerat Polens reella inflytande genom att se vilka krav Polen stÀllt inom den gemensamma jordbrukspolicyn (CAP) samt i vilken utstrÀckning man fÄtt igenom dessa krav.Nyckelord: Polen, EU, makt, inflytande, CAP.
Medarbetarna - i skuggan av makten: en kvalitativ studie om konflikten mellan makt och ansvar sett utifrÄn empowerment.
Bakgrunden till vÄr studie grundar sig i att utifrÄn ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrÄn empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anstÀllda pÄ olika företag.I en empowermentprocess sÄ krÀvs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har ocksÄ visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur gÄr att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn pÄ ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsÀttningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av bÄda parter. Det Àr Àven viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..
Under radarn : En diskursanalys av makt, motstÄnd och identiteter i serier om migration
Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av diskursanalys granska hur makt, motstÄnd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla pÄ ett eller annat sÀtt handlar om migration. Jag anvÀnder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och ocksÄ litteratur om diskursanalys. Syftet Àr Àven att studera synen pÄ serier som berÀttandeform. Jag diskuterar mÄlgrupper för serieberÀttelser och huruvida serier hÄller pÄ att ta sig in i "finkulturen". DÀr anvÀnder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.
Chefskap eller inte : Om vad upplevelsen av socialt stöd i tonÄren har haft för betydelse för det framtida yrkeslivet
Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.
Herrschaftswissen i det svenska atomprogrammet 1945 ? 1972
Uppsatsen behandlar de maktförhÄllanden som rÄdde nÀr Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrÄn begreppet herrschaftswissen som inlÄnas ur dettyska sprÄket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhÄlls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen lÀggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgrÀnsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. StrÄlkastarljuset riktas sedan pÄ frÄganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populÀrvetenskapligaframstÀllningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrÄgasatts av lekmÀn.Den empiriska undersökningens resultat sÀttes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras pÄ dem.Avslutningsvis berör uppsatsen Àven frÄgan hur det kunde hÀnde att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under vÀldig kort tid..
Intresse, makt och kunskap: en regimteoretsik analys av klimatförÀndringsregimens tillkomst
Denna uppsats syfte Àr att söka och faststÀlla de variabler av vikt, inom klimatförÀndringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestÄende av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta anvÀnds vidare för att först faststÀlla nÀr regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan ÄskÄdliggöra variabler av vikt.
UtifrÄn dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt sÀrskilt var:
förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en
integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osÀkerhet, vilket stimulerades av anvÀndandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration pÄ rÀttviseaspekter;
anvÀndandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om bÄde lÀmpliga
anpassningsstrategier och den mÀnskliga pÄverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestÀmmandemakt..
Makt, beslut och kreativa processer : om byrÄverksamheten och kunden
Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.