Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete påverkar deras hälsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom området och som ligger till grund i studien ärFörväntning- och värdeteorin, Målsättningsteorin och Självbestämmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid på arbetsförmedling samt tillgång till jobbcoach eller inte inverkar på arbetssökandes inre motivation. En enkätstudie genomfördes där 154 arbetssökande, 83 män och 70 kvinnor deltog. De fick ta ställning till 50 påståenden gällande tron på den egna förmågan, hopp, hantering av motgång och inre motivation.

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation.

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future. This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure. The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.

I september 2013 samlades runt 200 thailändska bärplockare i protest på en grusparkering i Umeå. Trots att de plockat bär sex dagar i veckan under nästan två månader hade bärplockarna inte fått någon lön. För att finansiera resan till Sverige hade många av dem tagit stora lån i hemlandet och om de återvände de till Thailand utan pengar att kunna betala lånen med så skulle deras mark och bostäder beslagtas. Pressen blev så stor att en av de strejkande bärplockarna hängde sig inne på en toalett.Det är inte första gången bärplockare blir lurade på sina löner. Varje år kommer tusentals fattiga risbönder från Thailand till de svenska bärskogarna i tron om att tjäna pengar som motsvarar flera årslöner i deras hemland.

AbstractDetta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i gymnasieåldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för värderingar och huruvida det används som en social kategorisering. Vi har, utifrån en kvalitativ ansats, valt att genomföra två fokusgruppintervjuer på två olika gymnasieskolor i Göteborgsområdet. Med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrån Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron på rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde på att blatte är ett sätt att vara men även att det uppfattas som något negativt och stigmatiserande.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet..

Purpose?This study has examined the information behaviour and perception of information in a group ofinformation users who have a critical approach to the media and the information supply. Some of them call themselvesor are being called conspiracy theorists. The purpose was to examine how their information behaviour is influenced by the belief that the information is biased or inaccurate and what the information behaviour looks like when the user searches for discrepancies rather than a response to a question.Method?The study is based on transcribed interviews and email responses to interview questions.

Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.

Samhället och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt näring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor här sätts och påverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hälsa..

Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad.

Syftet med vår studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka när och hur barnen har möjlighet att påverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men då oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vår studie. Vi ville också undersöka om vi kunde få syn på hur vuxnas användning av makt påverkar barnens möjlighet att få inflytande över denna tid.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den. Kvinnorna drog sig även undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstånd från allmänheten och från personal inom vård och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhället och likaså inom sin familj.