Arbetet har utförts på Ejendals AB i Leksand. Syftet var att ta reda på vilken inverkan stötdämpning i skor har på användaren och hur man ska anpassa stötdämpningen efter användaren. Genom intervjuer, enkäter och litteratur har kunskap om ämnet samlats in. I nästa steg genomfördes ett test på Clas Ohlsons centrallager i Insjön. 21 personer fick testa ett antal olika skor från Ejendals sortiment.

This Master?s thesis concerns the information behaviour of pastors in nonconformist churches (especially new evangelical and Baptist church communions) in Sweden in their spiritual service to the local parish. The thesis also looks into how the information flow functions in the pastors? context and why the information need appears as it does. The theory used in this study is contextual analysis based on Buckland?s, Weber?s and Patrick Wilson?s theories on authority and power structures.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Studien är baserad på elva vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2001. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara ensam, utelämnad och instängd, att vara rädd för smitta och vilja veta mera, att få stöd från andra och från tron på Gud, att bli sedd med sina behov. För många av patienterna var det viktigt att den fysiska miljön var hemlik och att de fanns aktiviteter för att minska tristessen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning.

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen.Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv.

Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det behövs mycket kunskaper och stor förståelse.

Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .