Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .

We want to identify the gap that consists of the expectations we have of Brazilian / Swedish culture with the self-image of these individuals included in the culture of question. This gap, we believe, creates a problem for business across borders. The reader is therefore made aware of the issues that affect our expectations and our self-image, and how this can be used to explain cultural differences..

We want to identify the gap that consists of the expectations we have of Brazilian / Swedish culture with the self-image of these individuals included in the culture of question. This gap, we believe, creates a problem for business across borders. The reader is therefore made aware of the issues that affect our expectations and our self-image, and how this can be used to explain cultural differences..

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten är att även få en förståelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som använts är Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktär. Respondenterna är nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och därför ansåg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rättvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen på tid och initiativförmåga. Det visade sig också att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och på så vis dra nytta av dem..

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

Syfte: Att skapa djupare förståelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare ämnar arbete föreslå användbara lösningar till tvärkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats på hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har även legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrågor.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur arbetet med att öka den etniska mångfalden serut på Habilitering & Hälsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjälp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvägagångssätt inom området.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mångfalden har utvecklats i Sverige. Därefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland människor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som är etnicitet, hur den etniska mångfalden ser ut i olikaprofessioner på den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mångfald.Den teoretiska referensramen bygger på två teorier. Den första är tröghet till förändring iorganisationer där teorin menar att det finns ett naturligt motstånd till förändring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra är teorin om kultur i affärslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & Hälsa har både mål och visioner med hur de vill att den etniska mångfalden iorganisationen ska se ut dock är ett grundproblem är att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare är tidsaspekten ett problem där H&H strävar efter att etnisk mångfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lägga på arbetet med etnisk mångfald.