Sök:

Sökresultat:

847 Uppsatser om Trivsel och välmćende - Sida 10 av 57

SÀrskolan - möjlighet eller hinder

Syftet med följande arbete Àr att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgÄng förlagd i grundskola jÀmfört med i sÀrskola. DÀrigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjÀlp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att fÄ fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att sÄvÀl lÀrande-, kamratsituation som trivsel vÀxelverkar vid uppnÄende av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förÀndring i samband med att de började i grundsÀrskoleklass.

Arbete ger livet mening : Studier av en förbÀttringsprocess pÄ ett störrelivsmedelsföretag

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglÀdje samt utvÀrderade effekter pÄ upplevd hÀlsa, gott liv och arbetsglÀdje av de ergonomiska ÄtgÀrder som vidtagits pÄ ett större livsmedelsföretag. Ergonomi hÀr definierat ur ett helhetsperspektiv: MÀnniskan Àr en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. FrÄgestÀllningen utvÀrderas i termer av mÄlbildens nyckelord. MÄlbild Àr:?Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete dÀr alla medarbetare kÀnner glÀdje och trivsel samt bibehÄller god hÀlsa.

Ni fÄr inte göra sÄ!Varför inte? En aktionsundersökning i Äk 3 med 23 elever , om skolans trivsel o0ch ordninggsregler

StÀndigt fÄr man i skolans vÀrld höra?du fÄr inte göra sÄ? och ?sluta med det dÀr?, eleverna blir dagligen pÄminda om de regler som finns i skolan. Trots detta sÄ bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har pÄ skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna sjÀlva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrÄn skolregler har de lÀttare för förstÄelsen och befÀstningen av vikten av att ha regler..

PALLIATIV V?RD AV BARN Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder f?r ?kat v?lbefinnande

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

NÀr isen smÀlter : En studie i konsten att behÄlla sÀsongsanstÀllda vid ICEHOTEL AB

Att ha en relativt lÄg personalomsÀttning Àr en vÀldigt viktig del av ett företags vÀlmÄende, i ett sÀsongsbaserat turistföretag Àr det i mÄngt och mycket en grundpelare för fortsatt framgÄng. För att lyckas med att skapa en lÀgre personalomsÀttning mÄste företagens avdelningar arbeta mot samma mÄl. Ett steg i framgÄngen Àr att fokusera sina strategiska val pÄ rekryteringen och upplÀrningsprocessen för de nyanstÀllda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra lÄngsiktiga planer för dessa delar utan mÄste Àven fokusera pÄ personalens trivsel och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen, det Àr detta som skapar en lÀgre personalomsÀttning i en lÄngsiktig plan.PersonalomsÀttning i stort Àr ett relativt vÀlutforskat omrÄde och det har eskalerat sedan mitten pÄ 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det Àr bra med en lÄg personalomsÀttning men vad som inte kommit fram Àr hur företag praktiskt ska göra för att minska den.

UPPLEVELSER AV ATT DELTA I KREATIVA AKTIVITETER F?R VUXNA PERSONER MED CANCER

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation..

HÀlsodiplomerad gymnasieskola -FörÀndringen av elevers hÀlsa mellan Ären 2004 och 2008 : En resultatutvÀrdering

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hÀlsa samt deras hÀlsorelaterade levnadsvanor försÀmras med Äldern. Elevers trivsel och pÄverkansmöjligheter i skolan minskar ocksÄ med stigande Älder. HÀlsofrÀmjande arbete i skolan kan dÀrför vara vÀrdefullt för att förbÀttra ungas hÀlsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: HÀlsodiplomerad gymnasieskola. I VÀsterÄs Àr Carlforsska gymnasiet en hÀlsodiplomerad skola.

Belönings- och motivationssystem : en studie av tvÄ livsmedelsbutiker

I dagens samhÀlle förekommer mÄnga debatter om mÀnniskors rÀttigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen Àr ofta föremÄl för uppmÀrksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat pÄ hur viktigt det Àr med jÀmnlikhet och trivsel pÄ arbetsplatsen. Otrivsel bland anstÀllda har ökat succesivt med Ären bland olika företag och organisationer, sÄvÀl stora som smÄ. Det Àr dÀrför betydelsefullt att lyfta fram sÄdana problem för att systematiskt skapa grunden för förbÀttring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anstÀllda i en incitamentstruktur som bestÄr av belöningar och bestraffningar.

Barn av vÄr tid. Kriminella ungdomsgÀng, segregering och klass - vardagen pÄ en skola i Landskrona?

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Revisorns anmÀlningsskyldighet

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Planering av transportinfrastruktur : En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Vuxna individers kÀnnedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostrÄd.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->