Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

Denna undersökning grundar sig på erfarenheter där jag sett att rita är en aktivitet som uppstår spontant i stort sett alla dagar på förskolan och jag anser därav att det är relevant för min profession att undersöka denna aktivitet närmare. Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap om ritandet som spontan aktivitet och jag valde av den orsaken att rikta blicken mot vad, varför och hur barn ritar. För att undersöka aktiviteten ville jag även fånga pedagogers förhållande till- och avsikter med det spontana ritandet. Resultatet av undersökningen berättar att då barnen ritade som del av den fria leken var målet för barnen att rita något föreställande. Resultatet visar även att det finns flera möjliga svar till varför barn ritar.

Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik.Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna.Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem.                                                                                 .

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Abstract Med Språkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Denna rapport behandlar ett projekt i produktutveckling åt företaget eSmart. FöretageteSmart är ett nystartat företag som tagit fram utrustning för mätning av elförbrukning irealtid.Projektet är ett examensarbete på 30 högskolepoäng på avancerad nivå i ämnetproduktutveckling som genomförts av Andreas Rantala och Elkin Martinez på MälardalensHögskola.Huvudproblemet vi ställs inför i detta projekt är att systemet i nuläget endast består avelektriska komponenter som behöver en kapsling med ett formspråk som väcker intresse ochsom bidrar till att enheterna uppfattas som en modern teknisk konsumentprodukt. Kapslingenskall bidra till företagets profilering samtidigt som den skall ta hänsyn till tillverkningsmässigaoch ekonomiska faktorer.Förutom kapslingen till den nuvarande tekniska lösningen och de elektriska komponenter denbestår av vill eSmart få förslag på hur en framtida displayenhet till systemet skulle kunnautformas för att höja systemets interaktivitet och användarvänlighet.Projektet har resulterat förutom denna rapport i en konstruktionslösning för kapslingen somanvänds för både sändare och mottagarenhet. Resultatet presenteras i form av CAD filer,renderade fotorealistiska bilder, ritningsunderlag för konstruktion samt en fysisk modell.Dessutom presenteras ett koncept för en displayenhet som utvecklar eSmarts design profiloch som höjer systemets användarvänlighet och ökar interaktiviteten. Resultatet presenteras iform av CAD filer, renderade fotorealistiska bilder samt en fysisk modell.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS.

Detta projekt gick ut på att under åtta veckor ta del av en produktionspipeline där målet var att utifrån arkitektritningar av ett studentboende återskapa den planerade ytan i en 3D-miljö sammanfattad i ett antal utrenderade kamerasekvenser. Detta för att bättre kunna presentera och skapa översikt hos utomstående som inte varit inblandade i själva planerings- eller produktionsstadiet, med speciell inriktning på framtida hyresgäster. Rapporten kommer att handla om hur projektets produktionspipeline planerades och byggdes upp, samt inkludera bilder från det färdigutrenderade materialet..

En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

Patienter som ska genomgå en undersökning känner ofta oro och ångest inför detta. Ett sätt att reducera oron och ångesten kan vara att låta patienten lyssna på musik under undersökningar som på något sätt kan vara ångestladdade för patienterna. Studier i ämnet har visat på god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar. Litteraturöversikten baserades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet: reducerar musik ångest/oro hos patienter under pågående undersökningar, påverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och påverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smärtstillande läkemedelsanvändning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrån dessa tre frågeställningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med stroke. Tretton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna beroende och osäkerhet inför framtiden: att känna sig attackerad och utanför: att känna att kroppen sviker samt att acceptera, finna nya vägar, känna hopp och stöd av andra. Resultatet visar att leva med stroke innebär ett liv med stora förändringar. Dessa förändringar innebar att inte kunna leva som man tidigare gjort och att inte få möjligheten att göra allt man vill.

Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt).

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om vilka faktorer som påverkar användares närvarokänsla första gången de använder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera på är Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av närvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney räknar upp faktorer som de påstår påverkar användarens närvarokänsla.Vår frågeställning är vilka likheter eller skillnader det finns mellan våra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat på två program. Vi valde även att intervjua två experter om vilka faktorer de ansåg påverkade deras närvarokänsla första gången de använde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva på var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad från det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvådimensionella bilder. Intervjufrågorna till testpersonerna och experterna baserades på frågor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras närvarokänsla och vad de trodde det var som påverkade deras närvarokänsla.Resultatet av intervjuerna och testet är att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser påverkar deras närvarokänsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..