Obemannade flygfarkoster har varit omtalat sedan kriget mot terrorn startade 11 september 2001 och det förekommer fortfarande frågor kring hur systemet nyttjas och om det är moraliskt korrekt. Det finns många användningsområden för farkosterna som exempelvis lägesuppfattning, sökandet av försvunna personer, attackuppdrag med flera. Studien undersöker hur farkosterna används inom attackföretag samt den militära nyttan av systemet. Eftersom det finns olika uppfattningar kring hur systemet används i krig och konflikt så kommer studien att redogöra för olika uppfattningar samt att konkretisera dessa.Det moraliska synsättet på Unmanned Combat Aerial Vehicle, UCAV, i konflikt och krig skiljer sig åt. De som talar emot systemet menar att detta i sig är hotet och inte hur det nyttjas.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

Liberia har på senare tid präglats av instabilitet och misslyckat fredsbyggande. Vår ambition är att ge en välgrundad förståelse för inbördeskriget 1989-1996, och att på ett resonerande sätt besvara frågan varför man inte lyckades etablera varaktig fred efter krigsslutet. Uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvådelat syfte. Vårt fall analyseras utifrån teorier om krigsorsaker och fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning på området. De slutsatser vi nått är att kriget kan förstås som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhållanden detta skapade.

To be able to research the chain of development and its causes within military doctrines you need to describe the change and categorize it to make it understandable.This essays intent is to categorize a phenomenon within the Swedish doctrine to make it available for further research about doctrinal development. The categories are found in two of the great theorists on guerrilla warfare due to the subjects? resemblance to guerrilla tactics and its means.The phenomenon that is to be researched is directly translated as ?the free war? which basically means the use of irregular warfare behind the enemy lines. The description of ?the free war?, by whom and when it is used, are the factors that have changed during the second half of the 20th century, and have therefore been placed into different categories.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Uppsatsens syfte är att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsättningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgår och därmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika områden: statens oberoende, utländsk intervention i Kongo och den påstådda handeln. Beroendeteori och interdependens har använts vid studien och det finns tecken på att det har skapats beroendeförhållanden mellan de deltagande aktörerna.

Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ur ett jämförande perspektiv studera argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av Regeringsrätten (RR), från 1972 och 2002. Genom en sådan analys kommer det att framgå bland annat vilka moment domsmotiveringen innehåller samt på vilka sätt rättskällorna används. En för denna uppsats särskilt viktiga fråga är: mot bakgrund av vilka faktorer kan förändringen av argumentationsstrukturens karaktär förklaras? Om man på ett mer djupgående sätt försöker förklara vad det är som bestämmer domsmotiveringens innehåll och form måste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rättssociologin. Det är här den samhälleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden.

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav på självständighet. Den tjetjenska sidan karaktäriseras idag av två vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland å andra sidan håller hårt på sin territoriella rätt och situationen är därmed låst.Vi har, i en teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrån den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett så kallat ripe moment, för att kunna uppnå en lösning. För att freden skall bli bestående, är det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pågår, är att den inte kommit in i ett ripe moment ännu.

          .

The aim of this essay is to study diaries and letters from Swedish soldiers during the Great Nordic War, more specifically those written during the campaign 1707-1721 against Russia, in search of religious coping and religious parables. The theoretic framework is evolved around Kenneth Pargament?s theory about religious coping, and Ana-Maria Rizzuto?s theory about object relations. The method used can be described as hermeneutic.The questions at hand were:- How did Swedish soldiers during the war against Russia relate to God, and express image of God and religious concepts?- Did the soldiers express themselves in terms of spiritual coping and in that case to what extent?The conclusions were that the soldiers used religious coping as a method of survival.