Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/Är i Sverige och Àr den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av stroke pÄverkar inte enbart patienten utan Àven de nÀrstÄende stÀlls inför en helt ny roll. Det Àr dÀrför av största vikt att sjukvÄrdspersonalen Àr lyhörda Àven inför nÀrstÄendes behov av information och stöd sÄ att de kan sÀtta sig in i sin nya roll som vÄrdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov av information och stöd nÀr en familjemedlem drabbas av en stroke utifrÄn nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser pÄ det sociala livet. Metod: För att svara pÄ syftet har en allmÀn litteraturstudie genomförts dÀr 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de tvÄ bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke Àr med 30 000 Ärliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjÀrtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelÄlders personer av bÄda könen ses istÀllet en viss ökning. Stroke har ofta bÄde kroppslig, psykisk och social pÄverkan.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom Àr den tredje vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden idag. Det Àr en progressiv sjukdom som drabbar hjÀrnan och dÀrmed pÄverkar personens kognitiva förmÄgor. De alzheimersdrabbade blir ofta vÄrdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebÀra en stor pÄfrestning för dessa. För att vÄrdpersonal skall kunna stödja de anhöriga pÄ bÀsta sÀtt krÀvs en förstÄelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.

InternetanvÀndning med mobila enheter sÄsom PDAs och smartphones Àr idag vanligt. De flesta webbsidor Àr dock designade för att visas pÄ stationÀra datorer med stora skÀrmar. NÀr anvÀndare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstÄr ofta anvÀndbarhetsproblem som i frÀmsta hand kan kopplas till de mobila enheternas smÄ skÀrmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till, dÄ en söksida pÄ Internet skall anpassas för att presenteras pÄ mobila enheter med smÄ skÀrmar. Studien bestod av tre olika faser, dÀr den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot smÄ skÀrmar. I den andra fasen utvecklades tvÄ olika prototyper av en befintlig söksida pÄ Internet, anpassade för smÄ skÀrmar.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus pĂ„ verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvĂ„rdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förĂ€ndring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Introduktion: HIV-infektion medför en kronisk och progressiv sjukdom som, i obehandlad form, leder till en successiv försÀmring av immunförsvaret och utvecklandet av AIDS.Syfte: Att vid tvÄ lÀrosÀten undersöka sjuksköterskestudenters kunskaper om HIV och instÀllningen till behovet av HIV-testning.Metod: En empirisk tvÀrsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Genomförd som enkÀtstudie bland studenter vid Högskolan i GÀvle och Uppsala Universitet (N=95), som studerade pÄ sjuksköterskeprogrammets tredje Är. Resultat: Majoriteten (88,4 %) angav korrekt att samlag med fler Àn en partner ökar risken att smittas med HIV. Tre studenter (3,2 %) angav felaktigt att det finns ett vaccin mot HIV-infektion. NÀstan hÀlften (42,1 %) saknade kunskap om att glidmedel, tillsammans med kondom, inte minskar risken för HIV-smitta.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

Bakgrund: SjukvÄrden Àr i stÀndigt behov av blod och bloddonation har under senaste Ären minskat. En viktig uppgift för blodcentraler Àr att rekrytera nya blodgivare. Forskning pÄ gymnasieelevers instÀllning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers instÀllning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska ocksÄ utredas.

HÄllbarhet Àr ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrÄnkomligen tvingas att förhÄlla sig till. FrÄgan för denna kandidatuppsats Àr pÄ vilket sÀtt det görs. MÄlet Àr att undersöka landskapsarkitektens förhÄllande till och tillÀmpning av hÄllbarhet och hÄllbar design, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hÄllbart samhÀlle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju Àmnar uppsatsen svara pÄ tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: den första handlar om begreppet hÄllbarhet, om hur det uppstÄtt och hur det anvÀnds inom landskapsarkitekturen; den andra frÄgestÀllningen gÀller tillÀmpningen av hÄllbar design; och den tredje rör vÀrdering och analys av hÄllbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs bÄde metoder för att uppnÄ hÄllbarhet, hÄllbarheten som fÀrdig produkt, samt instÀllningen inom landskapsarkitekturen till hÄllbarhet och hÄllbar design i stort. Resultatet visar pÄ ett komplicerat förhÄllande, ofta speglat i hÄllbarhetsbegreppets komplexitet, vilket ocksÄ i stor utstrÀckning pÄverkar tillÀmpningen av hÄllbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för vÀrdering och analys av hÄllbarhet. SjÀlva komplexiteten framtrÀder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring bÄde utmaningar och möjligheter med tillÀmpning av hÄllbar landskapsarkitektur i framtiden..

Kolorektalcancer Àr den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med utgÄngspunkt frÄn Lenz et al. (1997) symtomteori, ?The middle-range theory of unpleasent symptoms: An update? var syftet med litteraturstudien att utifrÄn ett patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamÄende samt pÄverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av kolorektalcancer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur Àldre mÀnniskor hanterar övergÄngen frÄn arbetsliv till att bli pensionÀr. Undersökningen avser att besvara ett antal frÄgestÀllningar. Den första Àr att besvara hur individen hanterar pensionsövergÄngen. Den andra frÄgestÀllningen Àr att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergÄngen och ett salutogent perspektiv utifrÄn Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frÄgan som undersökningen Àmnar besvara Àr hur individen upplever rollskiftet som uppstÄr nÀr hon gÄr i pension, dÄ frÀmst utifrÄn begreppen rollförvÀntningar, rollförlust samt rollkonflikt.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer pÄverkar en skapande process frÀmst med fokus pÄ pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars pÄverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och lÀraren pÄverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som lÀser det textila Àmnet tredje Äret pÄ gymnasiet eller pÄ folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med Àldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers pÄverkan pÄ sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter Àr att de i huvudsak lÀser sömnad, vÀvning, formgivning samt fÄr prova pÄ andra textila tekniker.

Detta examensarbete handlar om hur elever tÀnker vid lösandet av proportionalitetsuppgifter. Arbetet bestÄr dels av en orientering om forskning inom omrÄdet och en egen undersökning. I tidigare forskning har tvÄ huvudkategorier av proportionalitetstÀnkande utkristalliserats; A- respektive B-tÀnkande eller between respektive within. PÄ senare Är har forskning belyst Àven andra aspekter, bland annat enhetsskapande, vid lösande av proportionalitetsuppgifter. Min egen undersökning Àr en intervjustudie kring fyra uppgifter av typen jÀmförelse (comparison).

Det Àr fÄ sjukdomar som har lika stor inverkan pÄ en mÀnniska som drabbats som just cancer. Varje Är ökar antalet drabbade och cirka var tredje mÀnniska kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom mÄnga av dessa behandlingar sker pÄ mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vÄrdformer att möta denna form av patienter. DÄ Àr det viktigt att veta vilken omvÄrdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de fÄr. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvÄrdnad vid pÄgÄende cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.