Lpo 94 föresprÄkar jÀmstÀlldhet mellan könen i skolan oavsett social och kulturell bakgrund,men svensk utbildningsforskning visar dock att detta kan vara svÄrt att tillÀmpa i dagligverksamhet. Detta kan betecknas som den dolda lÀroplanen. Begreppet Àr Àven nÄgot somförekommer globalt och dÀr kvinnan ofta har en lÀgre position i samhÀllet i förhÄllande tillmannen. Kenya Àr ett av de lÀnder i tredje vÀrlden dÀr detta Àr pÄtagligt vilket mÀrks i skolanoch som kan utlÀsas i de kenyanska styrdokumenten.I och med att Sverige har blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle finns det i skolan elever medvarierande bakgrunder och olika tankesÀtt. VÄrt syfte Àr dÀrmed att undersöka hur svenskutbildningsforskning om genus och jÀmstÀlldhet kan relateras till dagens mÄngkulturellaskola.

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhÄller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstÄs. Studien Àr en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestÄende av Ätta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes pÄ tvÄ nivÄer dÀr den första, makrodiskursiva nivÄn, belyser hur diagnosen ADHD och de svÄrigheter den stÄr för förklaras. TvÄ huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

I föreliggande systematiska litteraturstudie var syftet att samla information om och belysa sjuksköterskans evidensbaserade omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga och bedöma trycksÄr. Artiklar söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden pressure, ulcer och nurs* anvÀndes. De vetenskapliga artiklarna (n= 15) kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallar som bestod av 28 kvalitetskriterier. DÀrefter evidensgraderades artiklarna.

Fem lÄtar frÄn Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda pÄ vad det Àr som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom lÀsning av bookleten till skivan, informationssökning pÄ internet, genom att titta pÄ videodagbok frÄn inspelning av skivan och genom att lyssna pÄ lÄtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och lÄtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har anvÀnts till att Äterskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna lÄtar baserat pÄ analyserna.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Uppsatsen Ă€r en utvĂ€rdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som Ă€r tvĂ„ arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan frĂ€mst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlĂ€gga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. UtvĂ€rderingen har en bred ansats och har fyra olika frĂ„gestĂ€llningar som alla fokuserar pĂ„ olika delar av projekten. Den första frĂ„gestĂ€llningen undersöker hur mĂ„nga som har fĂ„tt arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

Forskningen om sÀkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkÀtstudier med fokus pÄ hur en god sÀkerhetskultur skapas. SÀllan studeras vilken roll sÀkerhetskulturen har, vare sig den Àr god eller dÄlig, i hÀndelseförloppet mot en fullgÄngen katastrof. Uppsatsens syfte Àr tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet sÀkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjÀlp av haveriutredningar öka förstÄelsen för sÀkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt pÄ tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. SÀkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestÄende av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benÀmnda som subkulturer respektive delkulturer.

Stroke drabbar Ärligen ca 25-30 000 mÀnniskor i Sverige och Àr den tredje vanligaste dödsorsaken. Det Àr en sjukdom som slÄr hÄrt för dels den drabbade och dels de anhöriga, dÄ mycket kan bli förÀndrat mot hur man levde innan sjukdomen. Som sjuksköterska finns man med i mÄnga olika roller kring patienten under rehabiliteringen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att ha drabbats av stroke och hans upplevelse av den vÄrd han fÄtt, ur dels patientens och dels vÄrdpersonalens synvinkel. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever patienten sin sjukdom? Vilka önskemÄl har patienten kring omvÄrdnaden? Uppfyller sjuksköterskans omvÄrdnad strokepatientens önskemÄl och behov, dels enligt patienten och dels enligt sjuksköterskan sjÀlv? Metod: Litteraturstudien bygger pÄ kvalitativa studier.

Syftet med detta arbete har varit att förstÄ och beskriva personalens instÀllning till och tillÀmpning av fysisk aktivitet i innemiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har valt att fokusera pÄ den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och tittat pÄ barnens möjligheter till att utföra sÄdana aktiviteter pÄ förskolorna. Detta har vi gjort genom att formulera fem frÄgestÀllningar och utifrÄn dessa satt oss in i forskning samt annan relevant litteratur. UtifrÄn frÄgestÀllningarna utformade vi sedan semistrukturerade intervjuer och systematiska observationer som vi genomförde pÄ de tre förskolorna. Genom vÄra datainsamlingsmetoder har vi fÄtt ta del av skilda sÀtt att tillÀmpa fysisk aktivitet i förskolan.

Med culparegeln avser man en huvudprincip inom skadestÄndsrÀttens omrÄde. Detta innebÀr att minst culpa fordras för att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda. En del av culparegeln utgörs av culpabedömningen. Hur denna bedömning faktiskt skall gÄ till framgÄr inte av lagstiftning eller förarbeten. Jag vill gÄ sÄ lÄngt och sÀga att man istÀllet har överlÀmnat denna bedömning Ät rÀttstillÀmparen.

Bakgrund: Den fria leken Àr stÀndigt ett aktuellt Àmne och under senare Är har det framkommit forskning som pÄvisar hur viktig lek Àr. Under vÄr tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod dÄ att det Àr viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall fÄ möjlighet att delta.Metod: I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger pÄ fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansÄg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna anvÀnder sig av olika metoder som alla Àr överförbara till andra förskolor för att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa alla barn för att de skall fÄ möjlighet att vara delaktiga i den fria leken.

In recent years, the characterization of the Third World and its inhabitants in West-originated children?s books has been subject to debate. Media attention around a selection of books has generated discussions on how this relates and aligns with Sweden?s national teaching curriculum. The objective of this study is to explore how a selection of authors, born in Western countries, have characterized and presented the Third World and its inhabitants in its literature.

SamhÀllet efterstrÀvar att förhindra vÄld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för vÄld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 Àr ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för vÄld. HCR-20 genomgÄr en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvÀrderas - syftet med studien var dÀrför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvÄngsvÄrd under februari 2010 till oktober 2011.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det Àr som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjÀlp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjÀlp eller har sökt hjÀlp tidigare. Metoden i studien utgick frÄn att vara kvalitativ dÀr tre halvstrukturerade intervjuer utfördes pÄ tre olika personer varav tvÄ var kvinnor och en var man. För att fÄ klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjÀlp eller inte, analyserades intervjuerna utifrÄn tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste Àven hur systemteorin gÄr att applicera pÄ intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. UtifrÄn intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte sjÀlva till en början söker hjÀlp för att de har en nÀra anhörig som Àr alkoholist. Den hjÀlp de till en början har fÄtt blir de snarare erbjudna.