Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Multipel skleros, MS, Àr en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige Àr MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS Àr fatigue. MS-relaterad fatigue gav en kÀnsla av utmattning och brist pÄ energi som kunde vara övervÀldigande. Tröttheten Àr orimlig i förhÄllande till de aktiviteter som utförs.

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Victoria Strömberg: Genom Bo Lindes ögon. En studie i det svenska musikklimatet pÄ 1950- och 1960-talet. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Det första syftet med denna uppsats Àr att visa Bo Lindes egen uppfattning av den tid han levde i, det andra att försöka balanseraen bild av 50- och 60-talets musikklimat sÄsom den ofta framstÀlls i litteraturen, och det tredje att undersöka hur vÀrderingen av Bo Lindes insatser for det svenska musiklivet kommit att uppfattas efter hans död. KÀllmaterialet bestÄr frÀmst av ett urval tidningsartiklar dÀr Bo Linde debatterar olika musikfrÄgor, dÀrjÀmt artiklar om Linde. För att fÄ en bild av de omrÄden pÄ vilka debatterna fördes, och hur de vÀxlade genom Ären, har materialet delats in efter Àmne och tidsföljd.

Arbetet syfte Àr att kartlÀgga elevers Äsikter om betygskriterierna i Àmnet Idrott och HÀlsa. Genom enkÀter har elever i Ärskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje Ärskurs svarat pÄ frÄgor om kriteriernas vikt, dess pÄverkan pÄ lektionsinnehÄllet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förstÄelse för elevernas instÀllning har Àven deras lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten frÄn elevernas enkÀter har jÀmförts och analyserats utifrÄn genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhÄllande till Älder. Av resultaten framgÄr att elever, oavsett Ärskurs, tycker att det Àr viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehÄllet.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar personen och dennes liv pÄ mÄnga olika sÀtt. Vardagen kan upplevas oförutsÀgbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillstÄndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspÄs vara den tredje största dödsorsaken i vÀrlden Är 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet pÄverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

I Sverige berĂ€knas att cirka 400 000-700 000 mĂ€nniskor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 berĂ€knas KOL orsaka vart tredjedödsfall i vĂ€rlden. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebĂ€ratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus pĂ„ social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades pĂ„ vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. EftervĂ€rdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

Sammanfattning: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort socialt problem. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka vilken hjÀlp det finns för mÀn som har problem med vÄldsamt beteende i dagens samhÀlle. Vi undersökte om hjÀlp finns och vad för behandlingsmetoder som Àr relevanta för dessa individer. Dessutom har vi studerat hur vÄldsamt beteende förklaras i litteraturen. Vi försökte ge en bild av hur mÀnnen sjÀlva talar om sitt vÄldsamma beteende i olika diskussionsforum.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga kvinnor med sjÀlvskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivÄrd. Vi Àmnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vÄrdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta pÄverkat deras syn pÄ sig sjÀlva. Vidare vill vi förstÄ hur kvinnorna upplever att deras vÄrd pÄverkat deras syn pÄ framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin pÄ grund av deras sjÀlvskadebeteende. BÄde teori och metod tar i stor utstrÀckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet.

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

I det samhÀlle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhÀllen.Detta numera individualistiska samhÀlle skapar en otrygghet föryngre mÀnniskor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, dÀr sociala band ingÄr, fastnar lÀttarei en missbruksproblematik.MÄlet med denna studie var att undersöka det fÀlt, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhÀllet. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, dÀr det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartlÀggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata Àr kartlagdmed hjÀlp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som Àr kopplade till dessa Àr:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd frÄn den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.VÄra respondenter pÄpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.

3D blir ett allt vanligare inslag i vÄr vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehÄller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktÀrer. PÄ grund av Àmnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation pÄ mÄnga sÀtt. Till exempel sÄ kan det anvÀndas för att visualisera komplicerade systemprocesser för anvÀndare.