Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hÀlsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg Àn flickorna. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga skillnaderna gÀllande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hÀlsa. Vidare finner vi det ocksÄ intressant att se vad mÄlpopulationen har för Äsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehÄll. MÄlpopulationen bestÄr av en Ättondeklass med 32 elever i sydvÀstra Sverige.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 Äringar förhÄller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhÄller sig till risker genom riskuppfattning och riskförstÄelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskomrÄdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansÄg det dÀrför vara intressant att Àven koppla in riskförstÄelse för att fÄ en djupare insikt i hur individer förhÄller sig till risk. DÄ detta begrepp Àven berör individens sociala interaktion samt kontext.

Söder om Goas partystrÀnder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början pÄ 1980-talet varit en trÀffpunkt för bÄde religiöst sökande vÀsterlÀnningar och indier som insett att de kan tjÀna pengar pÄ de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hÄl som den vÀsterlÀndska kulturen lÀmnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstÄr bland turister som lever lata dagar pÄ strÀnder dÀr allt Àr serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har sjÀlv sedan början av 2000-talet dÄ jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den vÀxande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

Studien syftar till att se hur tjejer frÄn tre olika kompisgrupper genom sprÄket konstruerar sin uppfattning om sig sjÀlva, varandra och omvÀrlden. Studien har hÀmtat sitt material frÄn tre samtal med gymnasietjejer frÄn tvÄ mellanstora stÀder. Materialet har analyserats utifrÄn en diskursiv narrativ ansats dÀr vi utgÄtt frÄn att deras sprÄk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framtrÀdande mönster i hur tjejerna med hjÀlp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vÀnskap positionerat sig inom gruppen och pÄ sÄ vis förhandlat fram sina identiteter.

Uppsatsen syftar till att studera svenska tidningars rapportering om Kina och klarlÀgga hur bilden av Kina konstrueras i tidningarna. Detta görs genom en diskursanalys av artiklar frÄn tre av Sveriges största dagstidningar. BÄde teori och metod har sin utgÄngspunkt i Laclau & Mouffes diskursteori. Valet av artiklar grundar sig i att artiklarna pÄ ett eller annat vis handlat om, eller tagit upp Kina och dÀrigenom hjÀlpt till att konstruera en bild av landet. I analysen har det insamlade materialet sorterats in i tre olika teman utifrÄn vad artiklarna berör, dessa teman Àr, ekonomi, politik, och orientalism.

AssociationsrÀtten behandlar associationers interna förhÄllanden och relationer till tredje man. RÀttsomrÄdet Àr i huvudsak fördelat pÄ lagarna ABL, HBL och föreningslagen. Vissa frÄgor har snarlika svar i de respektive lagarna medan andra avsevÀrt skiljs Ät. Uppsatsen behandlar vissa olikheter av detta slag. Den största och vanligaste associationsformen i Sverige Àr aktiebolag och dÄ ABL lag Àr rörlig och strÀvar efter att vara anpassad till hur det i praktiken gÄr till pÄ omrÄdet sÄ uppstÄr det regelbundet stora frÄgor med omfattade diskussioner och politiskt engagemang.

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ÀmnesomrÄdet mÀnskliga rÀttigheter behandlas vid internationellafredsfrÀmjande operationer och det legala ramverk som Àr styrande. Av sÀrskilt intresse Àr desvÄrigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmÀnna förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter.DÄ alltfler nationer deltager i fredsoperationer Àr det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerÀtten, utformas pÄ sÄdant sÀtt att de kan nÄ bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mÀnskliga rÀttigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄmÀnskliga rÀttigheter och hur vi utbildar och övar vÄr personal inför fredsfrÀmjande operationer för attsÀkerstÀlla att vÄra soldater/sjömÀn och civila agerar pÄ ett riktigt sÀtt i enlighet med FN:s grundlÀggandeanda och vÀrderingar.I detta perspektiv Àr det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationÀr vÀl fötrogna med vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt internationell rÀtt att ingripa, enskiltom sÄ Àr nödvÀndigt, för möjliggörande att skydd av de mÀnskliga rÀttigheterna ges sÄvÀl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man Àr satt att lösa..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tjejer pÄ gymnasiet upplever könsnormativa förvÀntningar gÀllande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser Àr förbundna och relaterar till varandra.För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik dÀr vi har intervjuat sex tjejer som gÄr tredje Äret pÄ gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har Àven valt att presentera relevant forskning och litteratur inom Àmnet.I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förvÀntningarna gÀllande bÄde skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förvÀntningar pÄ grund av de medföljande förmÄnerna. Tjejerna upplevde Àven att de könsnormativa förvÀntningarna skapade en samhörighetskÀnsla bland tjejer. Upplevelser gÀllande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval Àr förbundna genom att det finns könsnormativa förvÀntningar för bÄda som tjejerna följer.

Tre frÄgor har legat till grund för arbetet och LVU 2 § Àr det lagrum som varit utgÄngspunkten för dessa frÄgor. För det första vilken bild av verkligheten Àr det som presenteras i det rÀttsliga materialet, för det andra hur denna bild har skapats och för det tredje och sista vem har bidragit till verklighetsbilden med sina förförstÄelser och vÀrderingar. För att besvara frÄgorna hur verklighetsbilden skapats och av vem har förarbeten och praxis undersökts. Tyngden vid undersökningen av förarbeten har legat pÄ vilka yrkesgrupper som deltagit i utredningar samt hur annat Àn juridiskt forskningsmaterial anvÀnts och presenterats. RÀttsfallen har studerats dels med avseende pÄ anvÀndandet av sakkunniga inom andra omrÄden Àn juridik och dels med avseende pÄ om och i sÄ fall hur aktuella forskningsresultat frÄn andra ÀmnesomrÄden anvÀnts och presenterats i domskÀlen.

Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som bidrar till hur förÀldrar förhandlar fram fördelningen av förÀldraledigheten och hur förÀldraledigheten fördelas. FrÄgestÀllningar Vilka förhandlingar föregÄr beslutet om fördelningen av förÀldraledigheten mellan varandra? Vilka faktorer bidrar till fördelningen av förÀldraledigheten? Metod Vi har anvÀnt oss av kvalitativ ansats i form av halvstrukturerad intervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat nio förÀldrapar dÀr förÀldrar har fÄtt möjligheten att berÀtta om hur de fördelar förÀldraledigheten mellan sig och vad som bidragit till deras beslutet. Resultat Resultatet visar att det finns olika faktorer som bidrar till förÀldrarnas fördelning av förÀldraledigheten. Ekonomiska skÀl var den avgörande anledningen till fördelningen av förÀldraledigheten. Vidare var traditionella könsroller som att kvinnan ville vara hemma och ville inte dela med sig av förÀldraledigheten till mannen.

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.