Titel: Forskningskommunikation i bloggar - Bloggen som kommunikations- ochsjÀlvpresentationsplattform för svenska forskareFörfattare: Maike Mohlin och Malin ArosiltaUppdragsgivare: SOM-institutet, Forskningsinstitut för samhÀlle, opinion och mediervid Göteborgs UniversitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonSidantal/Ord: 28 sidor / 11144 ordSyfte: Att undersöka hur innehÄllet i svenska forskarbloggar inom samhÀllsvetenskapser ut och att undersöka hur forskare anvÀnder bloggmediet i sin sjÀlvpresentation.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys av forskarbloggar med hjÀlp av Ethnographic Content Analysis (ECA).Material: Tolv svenska forskarbloggar inom samhÀllsvetenskap vars innehÄll analyserasmed hjÀlp av en ECA-matris.Huvudresultat: I denna uppsats kom vi fram till att forskningskommunikation viabloggar kan vara ett sÀtt att uppfylla tredje uppgiftens krav pÄ att förmedla och spridainformation om forskning till allmÀnheten. För att göra det enklare för den bredaallmÀnheten att ta till sig forskningsinformationen sÄ bör forskarna anvÀnda sig av ett enklare sprÄk Àn i de traditionella forskningspubliceringskanalerna dÀr sprÄkbruket Àr högtravande och akademiskt. Vill man skapa kommunikation med sina lÀsare bör ocksÄ bloggförfattaren regelbundet uppdatera bloggen med nya, fÀrska inlÀgg och framförallt ocksÄ bemöta eventuella kommentarer pÄ ett sakligt och professionellt sÀtt. Genom att vara aktiv i diskussionen med sina lÀsare kan forskaren pÄverka den image som allmÀnheten har om denne. Vidare anser vi att forskarens image pÄverkas av allt somförmedlas genom bloggen, till exempel innehÄll, sprÄk och stil, design och bloggroll.DÀrför Àr det viktigt för avsÀndaren av bloggen att vara medveten om vilken bild somdennes olika val kring bloggens utformning kan förmedla utÄt..

Bakgrund: Under 1990-talet har företag outsourcat allt fler funktioner för att kunna koncentrera sig pĂ„ sin kĂ€rnkompetens och dĂ€rigenom öka sin konkurrenskraft. Även om nackdelarna med detta diskuteras, har dock argumenten för outsourcing tydligt dominerat debatten kring huruvida företag bör lĂ€gga ut aktiviteter pĂ„ en tredje part eller inte. Det Ă€r först under senare Ă„r som röster har höjts för att outsourcing inte alltid Ă€r att likstĂ€lla med vĂ€gen till framgĂ„ng. Att debatten kring kĂ€rnkompetens och outsourcing sĂ„ starkt fokuserat pĂ„ fördelarna med att lĂ€gga ut aktiviteter pĂ„ en tredje part innebĂ€r dock att denna debatt har varit och fortfarande Ă€r relativt ensidig. Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n ett fysiskt distributionsperspektiv, utveckla en mer nyanserad bild av debatten kring kĂ€rnkompetens och outsourcing med avseende pĂ„ skapandet av konkurrensfördelar.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd. Det Àr alltsÄ torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med Ären omlokaliserat eller gÄtt i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar LÀnsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och nÄgon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som pÄverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, lÀget i stadskÀrnan samt omrÄdets anonymitet.

Syftet med mitt examensarbete a?r att underso?ka och fa? insikt i vad man som jazzmusiker kan sto?ta pa? under en studioinspelning av egna kompositioner. Vad kra?vs av en musiker/komposito?r na?r det ga?ller kommunikation med andra musiker fo?r att fa? igenom sina musikaliska intentioner?Under en dags inspelning med tva? professionella jazzmusiker spelade jag in tre egna la?tar med tre olika utga?ngspunkter. La?t ett, da?r musikerna fick allt noggrant noterat och beskrivet.

Balanced Scorecard har utifrÄn vÄr synvinkel tvÄ olika anvÀndningssÀtt. Styrkortet kan oavsett anvÀndningssÀtt uppfylla ekonomistyrningens första tvÄ uppgifter. DÀremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vÄr definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas mÄste företagets ekonomistyrning ses som en helhet dÀr Balanced Scorecard tillsammans med andra styrinstrument bildar ett styrpaket. HÀrigenom kan svagheter hos vissa instrument vÀgas upp av styrkor hos andra..

I uppsatsen analyseras den arabiska översÀttningen av Bröderna LejonhjÀrta, tillsammans med den engelska frÄn vilken den arabiska Àr översatt. Resultatet visar att stilnivÄn Àr högre i den arabiska texten, vilket Àr vanligt vid översÀttning av barnlitteratur till mÄnga sprÄk. Vissa förÀndringar av betydelsen har skett vid översÀttningen. Intressant att nÀmna Àr översÀttningarna av saga och Àventyr, som fÄtt diverse heroiska och svulstiga översÀttningar. Analysen visar ocksÄ att det faktum att översÀttningen Àr gjord via ett tredje sprÄk har pÄverkat översÀttningen..

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda pÄ hur spelfilm anvÀnds i historieundervisningen. Film Àr en stor kÀlla till historieförmedling. Genom att se hur filmen anvÀnds i skolan vill jag ta reda pÄ hur man dessa bÄda historiekulturer samverkar. Jag utgÄr frÄn historiemedvetande och historiebruk nÀr jag gör min analys och bygger min teori.

Namn: Adam HammarstrandTitel: GER REG 55 (dÀr REG ska skrivas spegelvÀnt sÄ att det bÄda r:en mötervarandra)Studio: Sustainable design studioHandledare: Sara GrahnKontakt: adamzenica@hotmail.comI mitt projekt har jag undersökt höghuset som typologi i Stockholms innerstad samthur höghusets möjlighet att generera energi i samma omfattning som det förbrukar.Projektet grundar sig pÄ tre parametrar, Platsen. Hur ett höghus kan i sin utformningsvara mot platsen, i basen, mellandelen och avslutningen mot himlen.Fasadgestaltningen och energifrÄgan. Hur kan fasaden gestaltas med solenergi somden viktigaste designparametern? Den tredje parametern Àr programmet. Den storaefterfrÄgan pÄ bostÀder i Stockholm.

Uppdragsgivaren Outotec Kil AB marknadsför, konstruerar och levererar strippmaskiner för koppar och nickel. En del av denna strippmaskin för koppar Àr en korrugeringspress som pressar tre stycken veck över plÄten. Var tredje plÄt pressas och sedan staplas ett antal plÄtar ihop till en bunt som senare smÀlts ner. Anledning till att var tredje plÄt korrugeras Àr för att ge ett mellanrum mellan plÄtarna som ger en snabbare och effektivare nedsmÀltning.Nuvarande korrugeringspress pressar tre stycken veck över hela plÄtytan med ett djup pÄ 30mm, vilket krÀver en stor presskraft. Den stora presskraften krÀver en kraftig konstruktion och det har gett vissa problem: Dyr att tillverka pÄ grund av dyra och tunga komponenter.  Stora hydraulcylindrar som krÀver ett högt flöde.

Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.

This thesis examines the gender boundaries in sports. I do this by exploring three cases in which these boundaries, at least on the surface, have been questioned: the transsexual tennis player Renée Richards, the east European runners Marita Koch and Jarmila Kratochvilova and the Swedish golf player Annika Sörenstam. The results point out different mechanisms that contain the"danger"and restore"security". But they also point out a criticism against the struggle for equality in sports, which is based on the preserving of differences and therefore cannot challenge the ideological assumptions about gender in sports..

Ett centralt tema i föreliggande uppsats Àr ordboksanvÀndning och informationsbeteende. Detta har tvÀrvetenskapligt undersökts utifrÄn en lexikografisk grund med bidragande inslag frÄn biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvÀndning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvÀndning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och lÄntagarbruk. Relaterat till tvÄ av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning.

Studien behandlar arbetet med lÀsförstÄelse. Syftet Àr att ta reda pÄ hur dessa lÀrare arbetar med lÀsförstÄelse. Hur lÀrarna arbetar med att utveckla elevernas lÀsförstÄelse och om detta Àven arbetas Àmnesövergripande. Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med tvÄ lÀrare som aktivt arbetar med lÀsförstÄelse.