This thesis explores different ways of navigation in virtual environments. It also investigates how virtual environments can support human memory. Tests are done using a self made virtual model of Orkanen Library, Malmö högskolas school library. Among the different navigation tests that were done, a visual guidance in form of a line on the ground leading to the goal is showed superior when navigating a virtual environment but that people prefer legible landmarks instead. Tests were also done which show that a 3D-model of a real location supports context based memory.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde påverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning är så viktigt och för att vi båda känner starkt för bildämnet har vi valt att integrera bild och skrivning, då vi ville undersöka om bilden är nyckeln till en ökad motivation och glädje inför skrivandet på ett kreativt sätt. Vi har hämtat tankegångar från främst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat våra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjärdeklass. Resultatet mättes genom enkäter, observationer och intervjuer.

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

På Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste åren kunnat urskilja ett allt högre fokus påmiljön från dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fått fäste och allt fler företag förstårvärdet av att fokusera på sådana frågor.Att utvecklingen fortsätter att gå framåt är viktigt då fastigheter och dess tillhörande byggnaderstår för nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser och bara byggandet och driftenstår för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av råvaror och energi. Prioritering avmiljöfrågor blir således viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mängd incitament för att bygga och förvalta grönt. Ävenhyresgästerna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krävs stora åtgärder för att uppnå bra resultat vad gäller fastigheters energiförbrukningoch hållbarhet över tid.

Under de senaste åren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som präglas av viljan att uppnå två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmåL I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken på en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhänsyn. Enligt riktlinjerna bör man på fastighetsnivå sköta minst 5% av skogsmark enligt målklasserna NS/NO (Naturvårds-Skötsel/Naturvårds-Orört), minst 5% enligt målklassen PF (Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn) och högst 90% av skogsmark enligt målklassen PG (Produktionsmål-Generell naturhänsyn). Detta kan betecknas som målnivån 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmässiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsägaren av implementeringen av dessa riktlinjer. Två fastigheter, Brattåker strax väster om Vindeln och Östad strax väster om Alingsås, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på frågan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgränsas till att studera effekterna på småhusbebyggelse som ligger i närheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till småhus vars fastigheter är belägna i närheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk står idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat väsentligt under senare år och med tanke på alla pågående projekt och planer på nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsätta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövänlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens närhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

En planerad biogasanläggning i Juoksengi ger ett värmeöverskott på 535 MWh/år. För att förbättra lönsamheten i anläggningen framfördes iden med ett fjärrvärmenät där överskottsvärmen går till att värma lokaler i byn. Värmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjärrvärmenät uppgår till cirka 2800 MWh/år. Två flispannor på vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att täcka upp resterande värmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet på cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanläggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna på 300 kW respektive 200 kW.

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jämna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att såförutsättningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sätt att göra det på kan vara genom att ta del av deras årsredovisningar ochsammanställa informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget är strukturerat isyfte att underlätta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrågeställningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gå tillväga för att använda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att ställa upp informationen på ett sätt som gör att läsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochställa upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.Avgränsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primäraverksamhet är att äga och förvalta fastigheter.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Värdering av fastigheter sker i stor utsträckning idag och används som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försäljning. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera processen vid värdering av ägarlägenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med två forskningsfrågor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har två metoder används. Den första är en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom områdena värdering och ägarlägenheter har granskats och sammafattats.

Till år 2020 har EU satt upp mål om att sänka energianvändningen med 20 %. År 2013 står fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvändning och är på så vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvändningen. Som ett led i detta arbete måste energianvändningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestånd, där det äger och förvaltar många förskolor. De förskolor som utvärderas i rapporten är Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De här förskolorna har enligt fastighetsägarna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvändning än vad som var projekterat.För att undersöka energianvändningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts beräkningar, besiktningar samt enkätundersökningar med personalen. Energiberäkningarna visar att både Asken och Trollberget förbrukar mer energi än vad som är rekommenderat av BBR.

I denna avhandling beräknas värmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil stam. För dessa undersöks, på begäran av uppdragsgivande kund, passande värmebesparande åtgärder som är möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lämplig payback tid för den ekonomiska satsning som därigenom måste göras. Värmeförlusterna baseras på indata som antagits ligga inom rimliga gränser för typiska fastigheter i Stockholmsområdet men som lätt kan varieras efter behov. Genomgående är att beräkningarna görs med avseende på gjutjärnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt på vilka relining-arbete utförs. De beräkningar för vilka många variabler tas i hänsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som använts därtill har tagits från EES.I denna avhandling tas tre olika typer av värmeförluster i luftningsledningen i beaktning.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.