Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är ?hegemoni? respektive ?heteronormativitet?.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod.Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp..

Allt fler väljer att flytta in i städerna idag. Detta gör att vi måste bygga fler bostäder, och därmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter på oss människor och de gröna miljöerna i städerna blir viktigare i arbetet med förtätning och exploatering. När en ny anläggning ska uppföras med bostäder, skolor och plats för näringsliv ställer det också krav på att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En välmående plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Luftens tillstånd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mätas med hjälp av ett klimatmätsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D måste sensorerna i klimatmätsystemet positioneras. I denna studie har två metoder som kan användas för positionering av objekt jämförts och utvärderats. En ena är enkel i sitt utförande och använder sig av en handhållen längdmätare.

Uppsatsen syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om en minskad köttkonsumtion i Sverige mellan åren 2002 och 2011. Genom att använda kritisk diskursanalys är ambitionen att synliggöra hur olika aktörer talar om köttkonsumtion, hur deras ställningstaganden motiveras samt hur vissa påståenden framställs som mer självklara än andra. Syftet har även varit att undersöka sambandet mellan språkbruk och upprätthållandet av normer i samhället.Materialet består av arton artiklar från tre svenska tidningar, två dagstidningar och en kvällstidning samt en interpellationsdebatt i riksdagen.Kritisk diskursanalys har använts både som teori och metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt och analysverktyg. Studiens resultat visar att det främst är politiker från miljöpartiet och vänsterpartiet samt representanter för olika intresseorganisationer som är delaktiga i debatten. De diskurser som kunnat urskiljas har fått namnen den globala rättvisediskursen, folkhälsodiskursen, den nationalromantiska diskursen, den biologiska diskursen samtkonsumentdiskursen.

Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ?Furierna från Borås?, ?När döden kom till Bodskär?, ?Leka med Liam? och ?Tre veckor av lycka?. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning.

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

Studie "Att förändra en högskolas kodplan (- fallstudie vid Högskolan Väst)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi - kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2013 har genomförts av Pernilla Andersson och Victoria Sjöstedt.Vi har på uppdrag av Högskolan Väst undersökt hur en kodstruktur kan vara strukturerad för att uppfylla interna och externa redovisningskrav och behov. Bakgrunden till studien orsakades av att de upplevde en problematik med deras befintliga kodstruktur som hade skapats 2002. Organisationen hade förändrats under dessa tio år varför strukturen behövde justeras, dessutom hade de börjat växa ur sina nummerserier. Ett beslutsstödssystem hade också införskaffats där ekonomisystemet eventuellt skulle implementeras varför kodstrukturen även behövde kunna integreras med andra system för att få fram relevant information. Högskolans kodplan vid studiens genomförande bestod av fälten konton, ansvar, verksamhetsgren, motpart, finansiär, anläggning och objekt.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevernas algebraiska svårigheter som de när de arbetar med algebraiska uttryck, samt att undersöka deras förståelse kring algebraiska bokstavssymboler. För att få svar på detta fick 105 gymnasieelever, som läser Matematik A eller Matematik 1c, göra ett skriftlig algebratest. Resultaten visar att eleverna har svårigheter och uppvisar olika förståelse för de algebraiska bokstavssymbolerna, såsom tolkning av bokstavssymboler i uttrycket och hantering av operationer för olika bokstäver som förekommer i ett uttryck. Detta kan exempelvis bero på om eleverna hanterar symbolerna som process eller som objekt. Slutsatsen är att lärarna måste visa skillnaderna bokstavssymbolerna i olika sammanhang såsom bokstavssymboler som okänd tal och som generellt tal för elever och tydliggöra betydelsen av bokstavsymbolerna som kommer i kontexten genom att peka på deras olika betydelser..