Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

Det är allmänt känt att sexuella övergrepp i barndomen kan leda till en rad psykosociala svårigheter samt psykisk ohälsa. Trots att forskningen i ämnet har intensifierats de senaste åren är det fortfarande ett kunskapsområde där mycket saknas. Detta är en kvalitativ uppsats med syftet att återge fem mammors upplevelser av hur sexuella övergrepp i barndomen påverkat deras uppfattning av sin föräldraroll. Genom att intervjua dessa kvinnor med hjälp av ett frågeformulär med öppna frågor har vi fått tagit del av hur deras traumatiska erfarenheter har påverkat deras föräldraroll. Mammornas berättelser har analyserats med hjälp av meningskoncentrering.

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med Traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Bakgrund: Förlossningsrädsla grundar sig på fyra olika bakgrundsfaktorer, den biologiska, psykiska, traumatiska händelser och rädsla för framtida föräldraskap. Många gravida kvinnor upplever en rädsla inför sin förlossning och några upplever att rädslan är så outhärdlig att den utgör ett hinder i vardagen. Barnmorskans/sjuksköterskans närvaro och stöd är en viktig del som kan påverka hela förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnans upplevelse och hantering av förlossningsrädsla samt barnmorskans/sjuksköterskans omvårdnad. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd av vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare Traumatiska upplevelser från barndomen.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. Vårt syfte är att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig från de män som missbrukar. Studien visar också på vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet är av fler insatser. För att besvara frågeställningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ungefär 55 000 människor med cancer och risken att få en cancersjukdom någon gång i livet är cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer är cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar såsom exempelvis håravfall, illamående och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamående, trötthet och håravfall i samband med cytostatikabehandling påverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och användes i sammanställningen av arbetets resultat.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.