Bakgrund: I barnmorskans arbete inom förlossningsvården inträffar olika akuta obstetriska vårdsituationer som kan innebära risk för både den födande kvinnans och barnets hälsa och liv. Dessa situationer kan medföra att barnmorskan utsätts för risken att drabbas av emotionell stress. Forskning visar att debriefing kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att bearbeta sina upplevelser efter traumatiska vårdsituationer och därmed förebygga psykisk ohälsa. Forskning om debriefing inom barnmorskans kontext är begränsad. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva barnmorskors erfarenheter av debriefing efter akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka barn prehospitalt. Ambulanssjuksköterskors arbete ställer dem inför traumatiska situationer som visat sig öka risken att drabbas av arbetsrelaterade hälsoproblem. Av de situationer som visat sig utlösa stark känslomässig påverkan hos ambulanssjuksköterskor beskrivs ofta händelser där svårt sjuka eller skadade barn förekommer som de mest traumatiska. I denna intervjustudie genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys, vilket resulterade i att fem teman identifierades: Att känna säkerhet vid omhändertagande av barn: Att känna osäkerhet vid omhändertagande av barn: Att vilja göra allt: Att känna behov av att bearbeta svåra händelser: Att känna betydelsen av föräldrarnas närvaro.

This study presents results for observing forest changes in Sweden using multi-temporal L-band satellite data and is a part of the JAXA?s ALOS Kyoto and Carbon Initiative. An extensive dataset of images acquired by the Advanced Land Observing Satellite Phased Array type L-band Synthetic Aperture Radar (ALOS PALSAR) is investigated for clear-cut detection in boreal forests in northern Sweden (Lat. 64°14? N, Long.

SyfteSyftet med studien har varit att ta reda på hur ungdomars drogvanor när det gällercannabisanvändning ser ut, och ställa detta mot risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i skolmiljön samt inom familjen för att utröna om det finns några samband mellan cannabisanvändning och ovan nämnda faktorer. Frågeställningarna är: Hur ser cannabis- användandet ut i förhållande till kön, årskurs och stadsdelsområde i Göteborg år 2010? Vilka samband kan vi se när det gäller cannabisanvändning i relation till de risk- och skyddsfaktorer kring skola (skolk, trivsel, betyg) och familj (positiv uppskattning, gränssättning, föräldra- relation), som vi kan finna i materialet?UrvalUrvalet grundar sig på enkätsvar från 7 602 elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Göteborgsstad.MetodUndersökningen som ligger till grund för studien är gjord av Göteborgs stad och baseras på en omfattande enkät innehållande 76 frågor kring alkohol, narkotika, tobak och spel, där vi förvår studie har plockat ut svaren som berör narkotika och cannabis. Studien är av kvantitativ art och har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet har analyserats med hjälp av det utvecklingsekologiska perspektivet, teorin om sociala band samt utifrån ett risk- och skyddsperspektiv.ResultatVår studie visar att det finns samband mellan ett cannabisbruk och de risk- och skyddsfaktorersom rör skolan och familjen.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

SAMMANFATTNING Denna litteraturstudie syftar till att utvärdera hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet som fysiologiska mått på mental stress hos häst. För att utvärdera detta har olika artiklar studerats. Artiklarna redovisar studier där hästar utsätts för framför allt mentala stressmoment. Under stressmomenten har antingen hjärtfrekvens (HR) eller hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) registrerats. Hjärtfrekvensvariabiliteten kan omvandlas till ett antal parametrar, bland annat lågfrekvensband (LF) och högfrekvensband (HF).

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Av världens 36,8 miljoner flyktingar är nästan hälften barn. Barn är ofta direkt eller indirekt offer för krigets våld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör även asylsökande barn tas in som en viktig grupp. Terapiträdgårdar kan vara en inspirationskälla vid skapandet av miljöer för mental återhämtning, då de används som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sånt fall hur terapiträdgårdar kan tänkas hjälpa asylsökande barn att må bättre.

När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Abstrakt Detta är en D-uppsats om ämnet ?Mäns våld mot kvinnor?. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer.

Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och används för att sälja allt från produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgångspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnärligt och politiskt uttryck i hela världen, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen är en väldigt praktiskt orienterad rörelse bestående av olika uttryck (musiken, dansen, målandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. Därför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgångspunkt, närmare på hur ett band gör hiphopmusik. Hur går de tillväga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg används i skapandet? Då färdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krävs för att utveckla en färdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.

Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.