SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words.

Bakgrund:Patienter inlagda på sjukhus behöver näringstillförsel för att kunna återhämta sig. Enteral nutrition är troligen att föredra framför parenteral nutrition, och bör sättas in så tidigt som möjligt. Enteral nutrition kan administreras på olika sätt. Den kan ges intermittent och innehålla nattvila, eller ges kontinuerligt för att undvika plötsliga sänkningar i blodsockernivåer. En oönskad komplikation är lösa avföringar hos patienten.

Bakgrund: I över ett halvt sekel har rökningens skadeverkningar varit kända, menfortfarande är det många i alla befintliga samhälls- och åldersgrupper som röker. En rökarebörjar ofta med detta tidigt i livet och rökningen vidmakthålls med påverkan från inre ochyttre faktorer. Rökning är det största förebyggbara folkhälsoproblemet och orsakar en storsjukdomsbörda trots en minskning av rökning nationellt i Sverige och globalt den senastetiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva mindfulness, medveten närvaro, ochdess inverkan vid rökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklaranalyserats och essensen av resultat sammanställts och ordnats i teman.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en Traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Att vara med om en amputation innebär ett stort trauma för den enskilde. För att som sjuksköterska kunna ha ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten krävs det god självkännedom, empati och kunskap inom området. Syftet med litteraturstudien var att söka kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja, förhålla sig och vårda Traumatiskt amputerade patienter. Hur vi som sjuksköterskor på bästa sätt kan lindra lidandet för den drabbade och dennes närstående. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien söktes genom databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt framtogs genom personlig kommunikation med docent Hans Granhed, ortopedkliniken SU/ Mölndal.

Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en Traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.Frågeställningar:? Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?? Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur Traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för Traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Intensivvård är en vårdnivå som innebär tillgång till avancerad behandling och noggrann övervakning av svårt sjuka patienter. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan upplevas som en Traumatisk livshändelse, då hot för att förlora livet föreligger. Tidigare forskning visar att den nära relation som skapats till personalen är betydelsefull för patientens känsla av säkerhet och trygghet. När behovet av intensivvård inte längre bedöms föreligga förflyttas patienten till annan lägre vårdnivå, dvs. till vårdavdelning.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som Traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en Traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd.

När en människa utsatts för en Traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en Traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.