Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vårdade samt hur de upplevde bemötandet från sjukvårdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fått MRSA fick en stor känslomässig påverkan på livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde på dålig personlig hygien.

Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk händelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvård står i nära kontakt med patienter och närstående, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och närstående i samband med livsavgörande händelser i akutsjukvård.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att få ett cancerbesked och gå igenom en cancerbehandling är för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen få mentalt stöd från både anhöriga och från vården. För att vårdpersonal på ett bra sätt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de få en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd från vården, Information som stöd, Mentalt stöd från anhöriga och Vägen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information från vården, betydelsen av mentalt stöd från anhöriga samt vikten av att få träffa och få stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstärker sjuksköterskans förutsättningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga på ett mer vårdande sätt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervården..

 Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR.Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte.Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vårdade samt hur de upplevde bemötandet från sjukvårdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fått MRSA fick en stor känslomässig påverkan på livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde på dålig personlig hygien.

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.