I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med en induktiv ansats där syftet med min uppsats är att undersöka och beskriva hur män som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada upplever sina funktionstillstånd över tid efter skadan, avseende funktion och förmåga. Detta i anslutning till hur männen upplever att deras funktionstillstånd påverkat deras subjektiva upplevelse av att vara självständiga och aktiva. Men också männens upplevelser av möjligheter till förändring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvärld. Uppsatsen som utgår från individnivå fokuserar på männens subjektiva upplevelser över tid, från tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien består av tre preciserade frågeställningar: - Hur upplever männen sitt funktionstillstånd avseende funktion och förmåga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av att vara självständiga och aktiva förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av möjligheter till förändring och upplevelsen av egenmakt förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrån två perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Datortomografi (DT) används i första hand vid akut stroke därför att den har bättre tillgänglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det måste finnas större fördelar än nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsätter en patient för strålrisker och de ska vara berättigade enligt strålskyddets huvudprincip. När en patient misstänks ha en hjärnskada så måste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige används två medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om det fanns några icke berättigade akuta DT-undersökningar av hjärnan.

Syftet var att genom journalgranskning kartlägga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstämmelsen mellan dokumentation och monitorvärden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfällena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformuläret.

Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys.Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

En traumatisk kris är en reaktion på en yttre händelse och omständighet. Krisen har fyra faser som de drabbade går igenom, där chockfasen är den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och känslor under och efter en traumatisk kris, som består av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker även svar på hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vänner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berättar fyra krisdrab-bade informanter om den händelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

En traumatisk kris är en reaktion på en yttre händelse och omständighet. Krisen har fyra faser som de drabbade går igenom, där chockfasen är den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och känslor under och efter en traumatisk kris, som består av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker även svar på hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vänner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berättar fyra krisdrab-bade informanter om den händelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

Arbetet inom ambulanssjukvården innebär en daglig risk för svåra och traumatiska situationer. Att som personal ställas inför dessa situationer kan medföra olika psykiska, fysiska och emotionella reaktioner. Vid svåra och traumatiska situationer är det viktigt att ambulanspersonalen känner stöd från kollegor och ambulanschefen. Stödet är en viktig del till en god bearbetning av en traumatisk händelse. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av att hantera svåra och traumatiska situationer.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Inom akutsjukvården drabbas många anhöriga av plötsliga och oväntade situationer när en närstående blir oväntat och hastigt sjuk. Detta är för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med närståendes plötsliga, oväntade sjukdomstillstånd eller annat hot. Metoden som användes var en litteraturstudie där en innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.