Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer.

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Från massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lärare är vi några av de i samhället som i framtiden kommer beröras av den. Det är därför aktuellt att titta på hur den ser ut. Vilka aktörer är det som pratar om skolans kvalitet och lärarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbättra Sveriges skolresultat. Medias roll är av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrån media. Viktigt för vår undersökning har varit hur språket ger betydelse och konstruerar gemensamma föreställningar om skolan.

Vårt syfte med uppsatsen är att analysera de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankväsendet. Vår fokus kommer att ligga på den högre riskkänslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med två undersökningar. Den första är en kartläggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra är intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och två revisionsbolag.Vår slutsats är att det svenska bankväsendet har förtroende för Basel II i den mån att det främjar den finansiella stabiliteten.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Upplevelser av att vara närstående vid ett oväntat dödsfall är individuell och påverkas av tidigare erfarenheter. En situation där någon dör oväntat kan vara en traumatisk och chockartad upplevelse för närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående vid ett oväntat dödsfall. Tio vetenskapliga studier som beskrev vuxna personers upplevelser vid oväntad död kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i sex kategorier: att känna förtvivlan och otillräcklighet i det akuta skedet, att vilja vara nära och samtidigt behöva närhet, att känna tillfredställelse eller förskräckelse relaterat till den dödes kropp, att känna tomrummet som den döde lämnat efter sig, att reflektera och försöka gå vidare samt att känna att sjukvårdspersonalens bemötande var av betydelse.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram några personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebära för dessa människor och hur de upplever att dessa erfarenheter har påverkat dem. Genom att intervjua personer som själva har migrerat har vi kunnat ta reda på hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förändrats och vilka resurser och tillgångar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svåra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstått detta resultat utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbättras med fokus på de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie. .

This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..

En minskning av återfallen till kriminalitet är en viktig uppgift för kriminalvården. Behandling och återanpassning innan frigivning minskar återfallen men detta återanpassningsarbete har försämrats. Forskning har visat att self-efficacy var viktigt för individer gällande att klara av givna uppgifter. Individer som trodde sig kunna leva ett liv utan kriminalitet och hade mer kontroll återföll i mindre grad. Syftet med studien var bland annat att undersöka om self-efficacy har betydelse för att inte återfalla i en kriminell livsstil.

Our aim in this work has been to redesign ModernFamilies and make a user-friendly interface for people with aphasia. The focus has been to identify general issues they might face while using different technology and applications, in order to find better alternative design for ModernFamilies, with a focus on usability. To approach this issue, we used a qualitative method. Our study includes several interviews and observations preformed in conjunction with the AGNES project (AGeing in a NEtworked Society) and speech therapists. Aphasia requires simple design that in the same time gives them support to understand and use technology and different applications.