Den här uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen består i att ta reda på om skolan och lärare är redo att möta elever i en Traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en Traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lärarnas relationer till eleverna är viktiga i krishanteringsarbetet samt föräldrarnas och rektorns roll. Lärarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en Traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Bakgrund: Att vara med om en traumatisk händelse som utlöser en krisreaktion drabbar alla människor någon gång under livet. En traumatisk händelse kan vara exempelvis att drabbas av sjukdom, förlora en närstående eller att bli inlagd på sjukhus. En kris uppstår då den drabbade personen befinner sig i en situation som han eller hon inte själv kan ta sig ur.Problemformulering: Då allmänsjuksköterskan i sitt dagliga arbete möter patienter och närstående som drabbats av en traumatisk händelse behövs kunskaper i vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för dessa personer.Syfte: Syftet är att identifiera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som allmänsjuksköterskan kan vidta i mötet med patienter och närstående som drabbats av en Traumatisk kris.Metod: Artiklar söktes fram med inriktning på patienters eller närståendes upplevelser av traumatiska händelser. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.Resultat: De evidensbaserade omvårdnadsåtgärderna som framkom i artiklarna kunde delas in under rubrikerna; bemötande, lyssna, information och kunskap samt stödja bemästring.

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.

En olycka, skada eller sjukdom påverkar hela individen. I sjukvården emellertid, är det de fysiska skadorna som får mest uppmärksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och kräver minst lika mycket vård. Forskning visar att det är patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma får. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk händelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar analyserades.

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur två olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste åren då flygmarknaden samtidigt har präglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jämfört denna kris med den kris företaget hade på 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att använda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Miljön inom ambulanssjukvården blir allt tuffare med risk för psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det är viktigt att organisationen ger tid för återhämtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen.Innehållsanalys användes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gäller att få hjälp och stöd efter en traumatisk händelse. Enligt arbetsmiljölagen så är verksamheterna skyldiga att upprätta en handlingsplan, men det visade sig att några verksamheter inom regionen helt saknar detta.

En Traumatisk kris är en reaktion på en yttre händelse och omständighet. Krisen har fyra faser som de drabbade går igenom, där chockfasen är den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och känslor under och efter en Traumatisk kris, som består av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker även svar på hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vänner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berättar fyra krisdrab-bade informanter om den händelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

En Traumatisk kris är en reaktion på en yttre händelse och omständighet. Krisen har fyra faser som de drabbade går igenom, där chockfasen är den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och känslor under och efter en Traumatisk kris, som består av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker även svar på hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vänner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berättar fyra krisdrab-bade informanter om den händelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Litteraturen behandlar kris som begrepp relativt oproblematiskt. Den beskriver främst hur företag bör hantera kriser medan själva begreppet kris diskuteras sparsamt. Vi anser att förståelsen för begreppet kris är västentlig för att kunna hantera den och därför ställer vi oss frågan: Hur skapas en kris?Vi utgår från två perspektiv, ett realistiskt och ett konstruktionistiskt och ser vad dessa får för konsekvenser för strategiska val. Uppsatsen är uppbyggd på två fallstudier, Bo01 och tunnelbygget genom Hallandsåsen..

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Ambulanssjuksköterskor är sårbara när det gäller både kortvarig och långvarig stress då de efter en traumatisk händelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig. Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Vårt syfte var därför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor hanterar upplevelsen efter en traumatisk händelse.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention..

Traumatisk händelse benämns som något som ligger utanför den normala erfarenheten och som skulle ge upphov till omfattande lidande hos så gott som alla människor. Antalet traumatiska händelser såsom naturkatastrofer och terroristattacker har ökat kraftigt. Sjukvårdspersonal förväntas vid en traumatisk händelse att ta på sig en ansvarsroll och hjälpa dem som drabbats. Få undersökningar har gjorts av upplevelsen av detta arbete. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonals upplevelser i samband med traumatisk händelse i arbetet.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.