Affekten skam är en viktig aspekt som tidigare inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berättade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de påverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gällande skam i behandling lyftes fram, där klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade även hur skam kan utgöra både ett hinder och ett verktyg i terapin.

 Bakgrund: Trauma innebär att kroppen blivit utsatt för våld av hög energi, vilket kan medföra livshotande skador. Skadorna patienten ådrar sig har en stor påverkan på kropp och själ och patienten hamnar i en sårbar situation. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av vård på en akutmottagning i samband med trauma.Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio artiklar, fyra kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans sätt att delge information kunde ge upphov till ilska, ångest och osäkerhet hos patienten om den var bristfällig.En tillfredställande information gav ett större förtroende för sjuksköterskan och ett väl omhändertagande gav en känsla av säkerhet. Sjuksköterskan kunde sakna förståelse för patientens upplevelse av den främmande situationen.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

A study by Gulistan Kavak has been done about the therapy school, Liljanschool. The school handles children between the ages seven and twelve who suffer from psychosocial problems. These psychosocial problems may be the children?s? experiences of psychological trauma, attachment-difficulties and anxiety. Therapists, teachers, educators and medical professionals work at Liljanschool. The purpose of this thesis is to see how parents see their children?s? development at the school from there very first day until there last. Three questions have been formulated: How do parents of the children understand the development of the therapy that Liljanschool contributes with? How do the parents think that the school situation has been for their children? Do the school staff´s views and the parent´s views differ regarding cooperation between staff, parents and children?I have done a qualitative study.  In-depth interviews were conducted with the staff of the school and the children?s parents. The results show that the majority of respondents were positive about the school. The analysis shows that through the extension-theory, the children and parents have developed together.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

Bakgrund: trauma är en svår kroppslig skada som uppkommit genom yttre våld. Eftersom sorg visar sig olika hos olika individer är det viktigt att kunna se sorgens olika uttryck. Anhörig är den person som patienten anger som sin närmaste. När någon som står en nära plötsligt avlider genom trauma, hamnar de anhöriga i en kris och reagerar och handlar utifrån den. Syfte: är att belysa akut- och intensivvårdssjuksköterskors bemötande av anhöriga vid oväntat dödsfall i ett trauma utifrån sjuksköterskors och anhörigas perspektiv.

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.

The purpose of this study is to assess the state of health of the individuals living in Löddeköpinge during the middle ages, whose remains were excavated by Chintio, H., 1975-80. The location is thought to have been a trading community that ceased to flourish towards the end of the Viking age. The main focus of the essay is to examine the occurrence of osteoarthritis (sv. artros), trauma, and analysis of stature, in order to understand population health during this time period. Osteoarthritis has never been researched in Löddeköpinge and the analysis showed that, of the 60 skeletons examined, 68,3% demonstrated some change in the skeletal joints, which is much higher than in the comparative material obtained from Lund and Sigtuna.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebära livshotande skador och att livet plötsligt förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smärtan, att känna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att närstående bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde oväntat.

This paper presents the results from an osteological method study of the Ringsjöholm fishbone material. Ringsjöholm is located in Scania, southern Sweden and is 14C dated to 5960-5200 B.P. The aim of this paper is to critically analyse methods used on fish bone material in estimations of season. Three different approaches were used to estimate the fishing season at the Ringsjöholm settlement; 1) identified species, 2) size estimations of the pike based on Enghoffs (1994-95) regression formulae of os dentale, and 3) growth rings of the pike vertebrae.The identified species and the size estimations of the pike points to the fishing being active both during spring and summer. Growth rings analysis of the pike vertebrae didn?t give any quantitative results because of fragmentation.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer.

Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.

This study was conducted in the red-light area of Pune city, India. The target group of the study is sex workers that are victims of human trafficking for the purpose of sexual exploitation. The purpose of this study was to examine the initial and continuing trauma and its effects, and the coping strategies that these women develop in order to survive. The initial trauma occurs during the trafficking and seasoning process in the brothel. The term continuing trauma refers to violence and psychological trauma that are part of sex workers lives.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.