Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger på hur dessa lärare strukturerar upp regelgenomgångar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gång samt vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkända undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgångspunkten i studien är lärares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgångarna genom att samla eleverna i en ring, använda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillämpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna.

Att drabbas av en brännskada är ett stort trauma för patienten med många smärtsamma behandlingar och en lång rehabilitering.  All vård oberoende av karaktär utgår från ett möte med patienten, det vill säga att vård och behandling bygger på en vårdrelation. Det är sjuksköterskans ansvar att genom omvårdnad och ett vårdande förhållningssätt skapa en sådan relation. Det är av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvårdnaden som förklarar graden av tillfredsställelse eftersom det är en central och viktig del i allt vårdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada. Metoden: En fenomenografisk metod har använts.

Subject: The Teacher Training Programme, Degree Project in Educational SciencesSödertörn University CollegeAutumn Term, 2006This study titled, Those who feel worst, need help to feel better, is a Degree Project in Educational Sciences for the Teacher Training Programme at Södertörn University College. The purpose of this study is to find out how school introduction for newly arrived refugee children is organized in two schools, considering the fact that many refugee children can suffer from PTSD, Post Traumatic Stress Disorder. The study is qualitative, based on interviews with principals, teachers and students in one junior high school and one high school. The study also reviews literature and research on how to work with children who suffer from PTSD. The results show that lack of national policy for the school introduction and education of refugee children, leads to the fact that school introduction can vary from school to school.

Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

FLUTD - Feline Lower Urinary Tract Disease ? is a complex disease and a common sight in the veterinary setting. Although FLUTD excluding urethral obstruction may be discomforting for the cat and its owner due to symptoms such as periuria, stranguria, hematuria, dysuria and pollakiuria, obstruction presents an acute and potentially lethal form of the disease as a result of uremia and disturbances in fluids, electrolytes and acid-base balances. A study of literature has been performed to investigate the causes of FLUTD with urethral obstruction and the actions available to the owner to avert them. Potential causes of obstructive and non-obstructive FLUTD have been found to include infections, uroliths, urethral plugs, neoplasia, anatomic abnormalities, trauma, neurogenic or iatrogenic causes. Most commonly a cause cannot be identified and the terms idiopathic FLUTD or feline idiopathic cystitis are used. As the mortality rate due to urethral obstruction likely is somewhere around 5.8-8.9% and FLUTD including and excluding urethral obstruction constitute great inconveniences, precautionary measures are warranted.

Climate on earth is getting warmer, which effects earth?s energy balance and so forth the ocean and atmospheric circulation.  In many sub-polar regions on the northern hemisphere changes due to warming of the climate can be observed. Some examples that already have been observed are shifts in tree line, towards higher altitudes and latitudes, increased ablation of Swedish glaciers and melting of the permafrost on the Siberian tundra. In Sweden climate change scenarios tell us that it will become warmer and that a higher amount of precipitation in form of rain will be an effect from this. To study climate changes in Sweden, transition zones are useful in order to observe changes in distribution of species and animal populations.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser.

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen.

Hälta är idag den vanligaste anledningen till sjukdom hos svenska hästar och den vanligaste orsaken till hälta är osteoartrit (OA). Ställandet av diagnosen OA kommer ofta för sent så att irreversibla ledskador redan hunnit uppstå vilket gör det av yttersta betydelse att förbättra diagnostiken inom området. OA kan uppstå på flera olika sätt; akut trauma mot leden, intraartikulära frakturer, repetitivt trauma, skada på mjukdelar som orsakar en instabilitet i leden med flera. Förenklat kan OA orsakas till följd av en normal belastning på en onormal led eller onormal belastning på en normal led. Oavsett orsak ses skador på ledbrosket och beroende på hur utvecklad OA är kan röntgenförändringar ses, vilka avspeglar ett dåligt broskstatus.

Osteochondros är en relativt vanlig sjukdom med en multietiologisk grundorsak, med ärftlighet som den viktigaste och biomekanism som den näst viktigaste.När fragmentet sitter på ett lättåtkomligt ställe och med operation i tid innan benbiten ställt till med skada har hästen en god prognos. Rehabiliteringstiden ligger på ca 2 månader och sedan kan unghästen eller den vuxna tävlingshästen börja tränas på allvar och tävla med nästan lika bra resultat som en häst utan OCD.Det vanligaste stället som drabbas av OC är hasleden. Föl kan få lesioner som försvinner, men ingen förändring sker efter ca 12 månaders ålder, beroende på vilken led som drabbas. Därför är s.k. friröntgen onödig innan fölet blir 1 år.Frakturer i kotleden kan antingen vara POF/Birkelandsfrakturer, eller bero på trauma utan något samband med ärftlighet m.m.

Pensioneringen är för individen förknippad med olika förändringar som till exempel inträdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, ändrad ekonomi och ändrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett eländesperspektiv och fokus har legat på att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och välbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. Några enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebär för individens livskvalitet och välbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförändring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med.