Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.

Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom Transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen.

Klimatfrågan och den globala uppvärmningen är en av de stora frågorna som världens beslutsfattare brottas med i vår tid. Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen som är den stora bidragande orsaken till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Med en internationell spelplan, mycket avancerade farkoster med höga säkerhetskrav och höga utsläpp är flygsektorn i stort behov av att finna miljövänligare alternativ till dagens fossila jetbränslen.Rapporten har som mål att svara på frågeställningen ?Hur kan Sverige/EU verka för en övergång till biodrivmedel för flyg från fossila bränslen med politiska och ekonomiska styrmedel? ? och detta ska göras genom att i första hand kartlägga marknaden för två av de mest intressanta typerna av biojetbränslen, de baserade på alger och jatropha. Parallellt ska även prisprognostiseringar och marknadsundersökningar göras för fossila jetbränslen.

För att minska dagens klimatpåverkan krävs fullgoda energialternativ till de fossila bränslena. Utsläpp från fossila bränslen är idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförändringar som sker på jorden. Genom en ökad användning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutsläpp till atmosfären ske. Biogas är ett sådant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framställs från olika typer av restprodukter från samhället.

Då dagens industrialiserade samhälle är i behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett område där denna typ av forskning har bedrivits länge är Transportsektorn, där biodiesel och bioetanol är exempel på förnybara bränslen utvunna från växter.Alger odlas sedan länge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av värdefulla ämnen såsom proteiner och pigment. På senare tid har det dock även bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframställning. Vissa arter av alger är mycket rika på oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel såsom biodiesel och bioetanol framställas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion från alger skulle kunna utformas på en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.

Tillgången på trädbränsle i Norrbotten är god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trädbränslen, på bekostnad av fossila bränslen, har vad gäller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trädbränslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstår vid en ökad användning av trädbränslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Vårt klimat står inför en förändring och begreppet hållbarhet har blivit ett nyckelord för vår tid. I Sverige idag arbetar man bland annat efter sexton miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål är ?God bebyggd miljö?, ett mål som inte kommer vara möjligt att nå till år 2020. Varför kommer vi inte att nå detta mål? Energianvändningen för bostäder och service har i princip varit konstant sedan tidigt 1980-tal, energianvändningen inom Transportsektorn har ökat, andelen hushållsavfall har ökat och allt mindre återvinns.