Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ?barns inflytande? för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ?inflytande? praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children?s play?  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play.

In the last two decades something called ?the Eleatic Principle? has been quite frequent in philosophical literature. A wide range of philosophers have appealed to this principle when arguing for varioustheses but the principle itself has received comparatively little attention. Especially questions regarding the principle's justificationare often ignored or only mentioned in passing. The aim of this paper is to remedy this situation somewhat by focusing on how it could be justified.In section 2 I give an overview of the various ways in which the principle has been used to clarify just what we are dealing with here.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare..

Konkurrensen bland företag i dagens samhälle har ökat på grund av den ständigt växande marknaden och dess globala räckvidd. Företaget Toyota är känt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har även tjänstesektorn börjat tillämpa lean. Lean är ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssätt, en metod eller också som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean är att minska slöseri och öka kundnöjdheten.

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden.

Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i några svenska förskolor. I vår litteraturbakgrund har vi skrivit om själva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra världskrigets slut. Här tar vi upp vad som är viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer på några förskolor för att få svar på vår problemprecisering som var följande:-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt?-Vilken betydelse kan ett s.k.

Identitet har länge varit föremål för diskussion, både inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gäller ting jag har använt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser på identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser på begreppet har jag studerat ett antal rättsfäll. jag har inte kunnat hitta några direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"används inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgångspunkter och för olika värden att tillvarata.

Finns det värdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrågor? Finns det över huvud taget rätt och fel i moralfrågor? Med dessa frågor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmänhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument säger att det är så pass vanligt med oenigheter i moralfrågor och att den bästa förklaringen till detta är att moralen är subjektiv. Argumentet säger vidare att etiken lider av bristande konvergens beträffande upplösta etiska oenigheter över tid, jämfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar värdefakta.

Det finns ingen enhetlig vetenskap när det gäller människan och hennes natur; filosofi och psykologi är dock bra verktyg vid studier av människans inre, som trots att vi ändras har en del som definierar oss som den vi är. Denna del påverkas av mänskliga relationer, men också av oss själva. I denna uppsats har jag framhävt relationen mellan museum och människa och hur museer använder kunskap och historia. Jag har också pekat ut vikten av museer när det gäller uppbyggnaden av vår identitet. Denna uppsats är indelad i fem kapitel; Människans inte, Museets historia, Människans relation till museet, Museet och samhället och slutligen en diskussion.

I dagens stressade samhälle finns det behov av stressreducerande verktyg och mindfulness är på frammarsch inom människovårdande yrken. Detta väckte vårt intresse för att undersöka om mindfulness kan vara ett verktyg för oss som blivande socionomer att ta med sig ut i arbetslivet. Vårt syfte och våra frågeställningar har varit om förhållningssättet mindfulness kan vara till hjälp i stressreducerande syfte för personal som arbetar med människor och om förhållningssättet kan ha betydelse i det professionella mötet. Vi har utifrån ett fenomenologiskt perspektiv utfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal inom socialt/terapeutiskt arbete. Intervjupersonerna har berättat om hur mindfulness, vars ursprung är från österländsk filosofi, har blivit en del av deras livsvärld.

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.