Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient?s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses? task is to assess the patients? physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses? experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvÄrdsystemet inom palliativ vÄrd. En anledning Àr att vÄrdpersonalen saknar tillrÀcklig utbildning. Den palliativa vÄrden kan ses som ett lotteri ? dÀr nitlotten Àr att fÄ vÄrdas i slutet av sitt liv av nÄgon som endast har nÄgra timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smÀrtsamma fasen.

Bakgrund: Allt fler mÀnniskor drabbas av cancer. Att fÄ en cancerdiagnos innebÀr att drabbas av en mycket allvarlig sjukdom. Med ett bra omhÀndertagande med helhetssyn pÄ patienternas behov, god kontinuitet och adekvat information kan vÄrden upplevas som konsekvent och sammanhÀngande. I mÄnga fall kommer beskedet om cancer plötsligt och det Àr svÄrt att vara förberedd. CancervÄrden innefattar vÄrd frÄn mÄnga olika specialiteter och det kan vara svÄrt för patienten att orientera sig under vÄrdförloppet.

Bakgrund:Utvecklingen i Sverige gÄr mot att fler mÀnniskor vÄrdas och dör i sitt eget hem. I och med detta ökar de anhörigas ansvar för vÄrden av den döende familjemedlemmen. Det finns brister rörande vÄrden vid livets slutskede vad det gÀller bemötande, information och stöd till nÀrstÄende. Syfte: Att belysa upplevelser hos anhörigvÄrdare till palliativa patienter som vÄrdas i hemmet. Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Att förlora ett barn Àr en av de smÀrtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död Àr svÄrt att acceptera och förÀldrar Àr i stort behov av stöd. OmvÄrdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats lÄngsamt och sjukvÄrdspersonal har pÄvisat brister i bemötandetSyfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn pÄ sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.Metod: Litteraturöversikten baserades pÄ nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehÄllsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: MÄnga förÀldrar upplevde att de fÄtt bristande och otydlig information angÄende sitt barns tillstÄnd och vÄrd. Delaktighet i vÄrden av det döende barnet ansÄgs viktigt av förÀldrarna för att underlÀtta sorgen. Genom att personalen visade kÀnslor uppfattade förÀldrarna sitt barn betydelsefullt.

I detta arbete görs en begreppsanalys av begreppet ?acceptans? i relation till döden, enligt metod för begreppsanalys av Walker och Avant (2011). KÀllor som anvÀnds som grund för begreppsanalys Àr ordböcker och lexikon samt frÄn databasen Cinahl funna vetenskapliga artiklar om vÄrd vid livets slut. Resultatet ger attributen ?neutralt perspektiv?, ?vÀnja sig vid tanken?, ?motvilligt godtagande? samt ?sluta kÀmpa och slÀppa kontrollen? för det analyserade begreppet.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hÀlsa i högre grad Àn inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och Àldre. Arabisktalande personer frÄn mellanöstern hÀrstammar frÄn en kultur lÄngt frÄn den svenska, vilket kan ge upphov till missförstÄnd i vÄrden. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsstÀllande vÄrd. Forskning tyder pÄ att vÄrdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill sÀga lÀra sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor frÄn Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Fatigue/uttalad trötthet Àr det mest frekvent rapporterade problemet för personer med cancersjukdom under pÄgÄende cytostatikabehandling. Syftet med denna studie var att beskriva fatigue/uttalad trötthet och erfarenheter av att hantera fatigue med en strategi. Tre personer med cancersjukdom som behandlades i palliativt syfte med cytostatika deltog i denna fallstudie. Personerna intervjuades med en narrativ intervjumetodik samt förde dagbok under fyra veckor dÄ en strategi för att hantera fatigue prövades. Kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjuerna och dagboksanteckningarna.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mÄl Àr att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgÄ frÄn patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data frÄn elva studier som representerade bÄde kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter Àr viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men Àven för att öka sin kÀnsla av att vara kunnig.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjÀrtsviktsdiagnos, vilket innebÀr att det Àr en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvÄrden. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd med besvÀrande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet pÄverkas av individens fysiska och psykiska hÀlsa, grad av oberoende, sociala förhÄllanden och hÀndelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos personer med svÄr hjÀrtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Abstract Back ground: Home based care is a meaningful activity giving patients and their families a chance to live their lives as close to normal as possible. Advanced palliative care is today provided at home, although geography does play a role in shaping that care. A rural setting can mean that conditions for such care differ from those in urban areas.Purpose: To describe the experiences of district nurses in palliative home care settings in a rural community.Method: Semi structured interviews with seven district nurses. The interviews were recorded digitally and transcribed in a precise fashion. A method of qualitative analysis of the contents, inspired by Burnard, was used to analyze the material.Results: Palliative care places high demands on the competency and experience of district nurses.

som sjuksköterska Àr det oundvikligt under ens yrkesverksamma liv att inte komma i kontakt med döden och döendet. Kunskap om hur patienternas förmÄga till att kunna kÀnna hopp och hur detta kan stödjas av sjuksköterskan ter sig viktigt för att kunna erbjuda en hög kvalitativ vÄrd i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka: Hur hopp kan inges/upplevas i livets slutskede samt syftade studien vidare till att undersöka om patienters upplevelser av hopp överensstÀmmer med frÄgorna i instrumentet Herth Hope Index (HHI-S)? Metod: tio kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Fem kategorier tolkades kunna representera patienternas upplevelse av hopp: socialt stöd, mÄl, andlighet, syn pÄ livet samt kommunikation.

Bakgrund: Cancer Ă€r ett samlingsnamn för mĂ„nga sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer Ă€r skrĂ€mmande och dendrabbade begrĂ€nsas av sjukdomen, men det Ă€r instĂ€llningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hĂ€lsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hĂ€lsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna anvĂ€ndes kvalitativinnehĂ„llsanalys (Lundman & HĂ€llgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet frĂ„n nĂ€rstĂ„ende och vĂ€nner var viktigt liksomatt leva sĂ„ normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkĂ€rleken de fick frĂ„n sina nĂ€rstĂ„ende samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid sĂ„ kunde de Ă€ndĂ„ finnahĂ€lsa i sitt liv.

Att vÄrda döende patienter ingÄr som en viktig del i sjuksköterskans profession och syftar till att lindra lidande och förbÀttra livskvaliten för dessa patienter och deras nÀrstÄende. VÄrden av döende patienter baseras pÄ den palliativa vÄrden som vilar pÄ fyra hörnstenar: symtomlindring, nÀrstÄendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Oavsett vÄrdkontext, kommer sjuksköterskan att möta döende patienter och skall dÀrför kunna erbjuda god omvÄrdnad Àven till dessa patienter och deras nÀrstÄende. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda döende patienter. Litteraturstudien baseras pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som Àr analyserade enligt Fribergs modell för kvalitativ analys.