NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

SammanfattningSyftet med studien var att utifrÄn distriktssköterskors berÀttelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvÄrd samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor frÄn fem olika hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas utifrÄn kategorier som bildade tvÄ teman. Temat ?Att balansera mellan nuet och planera slutet ? att vara steget före? framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvÄrdnadsÄtgÀrder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med nÀrstÄende, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhÄllningssÀtt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vÄrda palliativa patienter.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Sverige Àr nu ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden kommer i kontakt med svensk sjukvÄrd. VÄr nyfikenhet vÀcktes om hur de upplever möten med besökskulturen pÄ IVA? Syftet med denna studie var att undersöka hur utlandsfödda nÀrstÄende upplever möten med besökskulturen pÄ IVA.I denna pilotstudie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ innehÄllsanalys med en fenomenologisk ansats dÀr vi valt att samla in data via intervjuer med öppna semistrukturerade frÄgor. VÄra informanter hade överlag en upplevelse av gott bemötande frÄn vÄrdpersonalen pÄ den avdelning dÀr de varit besökare. De upplevde den psykiska och fysiska miljön som mestadels god med undantag för oro och trÄnga patientrum.I omvÄrdnadsarbetet har sjuksköterskan ett stort ansvar för hur utlandsfödda nÀrstÄendes möten med besökskulturen blir.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vÄrden Àr bristfÀlliggentemot invandrare med sprÄksvÄrigheter. UtifrÄn denna problematik genomförde vien litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vÄrden av invandrare medsprÄksvÄrigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblemutifrÄn ett personalperspektiv. Denna studie baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar avhög kvalitet. Kvalitativ innehÄllsanalys metod anvÀnds för att analysera artiklarna.

Bakgrund: Lungcancer Àr en sjukdom med dÄlig prognos och hög dödlighet. MÄnga patienter behandlas dÀrför med palliativ vÄrd. Att ha lungcancer pÄverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att frÀmja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrÄn lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som pÄverkade kÀnslan av den och hur sjuksköterskan kunde frÀmja livskvalitet utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt anvÀndes 25 artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet Àr ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som nÄgonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Bakgrund: Det Àr vanligt att undersköterskor pÄ Àldreboende upplever pÄfrestande kÀnslor i samband med vÄrd av boende i livets slutskede och vid bortgÄng. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid pÄfrestande situationer Àr viktigt, dock Àr det ofta underprioriterat inom Àldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar pÄ ett Àldreboende, har av att vÄrda boende i livets slutskede och nÀr de boende gÄr bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr genomfördes med undersköterskor pÄ ett Àldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever pÄfrestande kÀnslor i samband med vÄrd av boende i livets slutskede och bortgÄng samtidigt som de upplever att det Àr fint att fÄ vara med den boende i livets sista stund.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vÄrd stÀller stora krav pÄ kunskap och empatisk förmÄga. I vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga Àr vissa faktorer och problemstÀllningar sÀrskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte Àr att belysa vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vÄrden pÄ hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrÄn följande teman: kommunikation (inklusive samtal), kÀnslor och relation.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.