Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer från olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvårigheter mellan personer från olika kulturer vilket kändes utmanande och frustrerande. För att underlätta kommunikationssvårigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjälp av tolk, flerspråkig vårdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att många besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förståelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvårdnad på sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bättre redskap att möta patienter från olika kulturer när de börjar arbeta.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall.Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

     Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Vi lever i tiden där stora folkvandringar är ett faktum och dessa har lett till att var och en avoss kommer i kontakt med människor från andra delar av världen. Den ?negativa? sidan av folkvandringar är att allt större andel av invånare i Sverige inte har svenska som modersmål.Språket har centralt betydelse under mötet mellan patienter och vårdpersonalen. Problem som kan uppstå vid språksvårigheter, är inte bara språkliga utan även kulturella eftersom kultur och språk går hand i hand.SyfteSyfte med denna uppsats var att beskriva och belysa hur livssituation för patienter som harserbokroatiska som modersmål och inte behärskar svenska språket påverkas. Särskilt ville jag belysa hur språksvårigheter påverkar kommunikationen då patienter gör besök inom vården.MetodDenna studie genomfördes som en intervjuundersökning.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation.SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning.METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet.RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen.KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvårdenSyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik.

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det viktigt attuppmärksamma och möta patienten med hänsyn till olika aspekter, däribland kulturen. Detta innebär att höga krav ställs på sjuksköterskans förmåga att utöva transkulturell omvårdnad. En viktig aspekt för att uppnå god omvårdnad är en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hänsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vårdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.