I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.

Utgångspunkten för följande uppsats är dynamiken mellan Föräldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebär ett ingrepp i familjen då vårdnaden om ett barn flyttas över på någon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebär inte enkom att den faktiska vårdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rättsliga vårdnaden. Överflyttning av vården baseras inte på bristande omsorg i sig utan grundar sig främst på att barnet kan ha bott i ett familjehem under en längre period och rotat sig där. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 är förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillämpning.

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt?Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter.Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera så att vården blir individuell och uppnår en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor från andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstår, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det är lärorikt att vårda patienter från andra kulturer.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor bland annat att sjuksköterskan ska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Men vet egentligen dagens sjuksköterskor vad detta innebär och vet de hur detta uppnås? Vad anser dagens sjuksköterskor att autonomi innebär? Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattning om begreppet autonomi med koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas. Datainsamlingen skedde i form av kvalitativa intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på de utvalda avdelningarna. Resultatet visade att autonomi, integritet och värdighet bör undervisas, utbildas och upprepas under sjuksköterskans karriär för då kan sjuksköterskan bibehålla sin kompetens om dessa begrepp..

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om barns empatiska förmåga kan utvecklas genom rollspel, samtal och problemlösning, där empatin hela tiden är det centrala. Undersökningen utfördes i en förskoleklass under vår slutpraktik, sju veckor under våren 2003. Hela barngruppen bestod av 23 barn, av dessa tog vi ut vår urvalsgrupp bestående av åtta barn. De metoder vi använt oss av i undersökningen var dels standardiserade intervjuer och naturalistiska strukturerade observationer. Intervjuerna och observationerna var båda utformade utifrån fyra kategorier som rör den empatiska förmågan.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSociala omsorgsprogrammetSocialt arbete 41-60 pC-uppsats, 10 pHt 2007En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?Författare: Shamiram Gevriye, Mia SlemanSammanfattningDenna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas.