Kompetens har på senare tid blivit ett omskrivet område och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behålla sin marknadsposition måste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens måste organisationsstrukturen även stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstämmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sätt är genom identifiering och mätning av prestationer.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

I Sverige har alla rätt till en god och patientsäker vård. För att försäkra patienter i Sverige om att de får en patientsäker vård är det därför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens på bästa sätt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lägger grunden för en patientsäker vård? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten. Problemområdet har studerats i form av en litteraturstudie.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Uppsatsens syfte avser att redogöra för och undersöka hur man kan synliggöra kompetens inom ett bemanningsföretag. Denna kompetens är viktig för bemanningsföretagen då de måste kunna finna rätt person, med rätt kompetens, till rätt uppdrag. Som fallföretag har vi utgått från Manpower, men även tagit del av deras dotterbolags verksamhet The Empower Group. Metoderna som vi har använt oss av har varit djupintervjuer samt kompletterande enkätintervjuer, båda intervjutyperna var baserade på samma frågor. Vi har valt att intervjua såväl ledning som konsulter för att kunna se på skillnader mellan de två aktörerna.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling.Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.  .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a.

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens? Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer.

Vi lever i tiden där stora folkvandringar är ett faktum och dessa har lett till att var och en avoss kommer i kontakt med människor från andra delar av världen. Den ?negativa? sidan av folkvandringar är att allt större andel av invånare i Sverige inte har svenska som modersmål.Språket har centralt betydelse under mötet mellan patienter och vårdpersonalen. Problem som kan uppstå vid språksvårigheter, är inte bara språkliga utan även kulturella eftersom kultur och språk går hand i hand.SyfteSyfte med denna uppsats var att beskriva och belysa hur livssituation för patienter som harserbokroatiska som modersmål och inte behärskar svenska språket påverkas. Särskilt ville jag belysa hur språksvårigheter påverkar kommunikationen då patienter gör besök inom vården.MetodDenna studie genomfördes som en intervjuundersökning.

 Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.