This literature study summarizes the signals dogs use in intraspecific communication. The purpose is to clarify the way dogs communicate so that situations where their intentions are misjudged can be avoided. The signals are divided into olfactory, visual, auditory and tactile and every section starts with a short anatomic and physiologic description of the sense organ that is used to register the current signal type. The interspecific communication between dog and human regarding its development and function is brought up. To end with suggestions are given of how veterinary technicians in clinics can make use of knowledge about the way dogs communicate.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommunerskommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor.1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sigkommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriverkommunikationen.

Syftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i svenskars och kinesers sätt att kommunicera och hur dessa skillnader kan hanteras. I studien har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in dels genom litteraturstudier och dels genom intervjuer. Teorier med anknytning till affärskultur och kommunikation har använts som utgångspunkt för att öka förståelsen för fenomenet. Det empiriska materialet har erhållits genom intervjuer med respondenter, vilka alla har erfarenhet av och kunskap om ämnet som har undersökts.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket?SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman.

Bakgrund och problem: Under de senaste åren har antalet företagsförvärv ökat kraftigt. Detses numera som ett vanligt alternativ för att få företag att växa. Med dessa förvärvuppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, något som inte alltidär så enkelt. Det är flera faktorer som behöver sammanfalla för att nå en lyckad integration.En viktig faktor är kommunikation, som är en nyckel för att förmedla såväl målbild somprestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjälp av flera verktyg och oftaanvänds rapporter för att förmedla såväl ekonomisk ställning som information kring denoperativa verksamheten.Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematikvid kommunikation av prestationsmått, med fokus på integrationsprocessen vidföretagsförvärv.

Samhället förändras och moderniseras hela tiden. Det ställs allt högre krav på bättre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhället. Samtidigt står konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dåligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska därför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? Utifrån dessa frågor och funderingar har uppsatsens bakgrund växt fram.Uppsatsen är en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmän anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översättas i praktiken.

AbstraktVårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvåvägs - process? där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre vårdtagarens delaktighet i omvårdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de äldre vårdtagarnas upplevelse av delaktighet återfanns när sjuksköterskan såg vårdtagaren som en individ, vilket var enligt vårdtagarna när respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie påvisade att kommunikation var det största behovet hos äldre vårdtagare under vårdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vårdtagaren och sjuksköterskan i omvårdnadsprocessen. Resultatet påvisade också att sjuksköterskan förväntas inneha kunskap att involvera den äldre vårdtagaren i omvårdnaden.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten - Skogsbranden i Västmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla Vigsø - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys.Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap.