Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Inriktningen för det svenska försvaret är att uppnå ett flexibelt och rörligt insatsförsvar. Akut stress under krigsliknande situationer är något dagens officer kan komma att ställas inför, vilket ställer höga krav på officeren och de militära ledarskapsförmågorna.Med tanke på den nya inriktningen inom Försvarsmakten är det högst aktuellt att undersöka om det officeren lär sig under utbildning stämmer överens med verkligheten och om teorier kan anses som relevanta även under insats. Är teorier som lärs ut vid Försvarsmaktens ledarskapsutbildning tillämpbara i praktiken?Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring ledarskap under stress, som lärs ut inom Försvarsmakten, överensstämmer med officerens ledarskap vid internationella insatser.Genom en deduktiv logik genomförs en teoriprövande fallstudie på BA01, utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Det utvalda fallet analyseras utifrån en svensk modell för ledarskap under akut stress.Slutsatserna för denna undersökning är:-          Vald teori fungerar i praktiken och är ytterst relevant för militärt ledarskap i internationella insatser.-          En stabil grund i det vardagliga ledarskapet, kopplat till ledaren och organisationen, gynnar beslutsfattande under akut stress.-          Det är viktigt att förstå vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ledarskapet under akut stress och ämnet måste därför undersökas från flera perspektiv och ses som en del av ett större sammanhang.-          Ledarskap påverkas av förhållandet mellan chefen och dennes underställda, men även hur väl samarbetet fungerar inom organisationen såväl med likställda som högre chefer.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.

Att sätta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska Mässan.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

Detta är en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus på gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen är indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsområden; hur gruppen anställda på Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen är strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som används. Genomförande delen beskriver olika åtgärder för dessa verksamhetsområden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka åtgärder som införts samt vilka som planerade att genomföras.

Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap är och vad som ingår i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rådande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgångspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig på att vi under utbildningens gång tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring ämnet för att få en bredare förståelse för ämnet. Teoretiska utgångspunkter för studiens genomförande, när det gäller synsätt på ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstå hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de förespråkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och försöka förstå ledarskap i klassrummet utifrån sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling där man från att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istället börjat se ledarskapet utifrån den kontext där den befinner sig. Resultatet har blivit att man förespråkat ett situationsanpassat ledarskap.Utifrån frågeställningen Hur kan man förstå balansen mellan lärarens kontroll och elevernas självkontroll i två olika ämnen utifrån sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjälp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklärare på gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.Utifrån analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap är i linje med olika ledarskapsteorier utifrån vilken situation han befinner sig i.

Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden.Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar.Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.