En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde.

Upplevelseindustrins omsättning ökar men områden inom den följer inte samma utveckling, till exempel teater som tappat besökare de senaste åren. På uppdrag av Uppsala Stadsteater avser uppsatsen att ge en tydligare bild av studenters uppfattning och köpbeteende gällande Stadsteaterns utbud för att attrahera denna grupp som har låg besöksfrekvens. Genom att undersöka teaterns befintliga marknadsföring mot studenterna ges möjlighet att se hur den kan utvecklas för att mer resultatrikt nå ut till dem. Teorier om konsumentbeteende och marknadsföring av kulturorganisationer används för att analysera resultatet som insamlades genom en enkätundersökning bland studenterna. Studenter föredrar ett lägre pris samt att de förlitar sig på personer i omgivningen.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera om och i så fall hur och varför kända profiler påverkar konsumenters uppfattning av ett varumärke. Vi har i vår studie använt oss av Lindex som fallföretag och deras användning av kända personer i sin marknadsföring. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där våra primärdata baseras på en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har ägt rum på öppen gata i Malmö samt på ekonomihögskolan i Lund. Som inledning av vår teoretiska referensram har vi använt oss av modellen om varumärkesmedvetenhet.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

During the last decade research in leadership has escalated and newleadership styles have started to prevail. This study intends to examinewhether a leaders increased level of motivation in turn can motivateemployees. A major company included all employees in a leader position inan exhaustive intervention with the purpose to increase the leaders?motivation in order for them to motivate their employees. After theintervention, which ended in spring 2012, interviews with six differentemployees at the company were made to see if their level of motivation hadincreased.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest ? finns det?Hur ser det i så fall ut i förhållande till metakognition vid läsning? Dessa frågor är centrala i den här uppsatsen som berör grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestående av en enkät och ett läsförståelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid läsning och högt resultat pa? läsförståelsetest undersökts. Därutöver har även huruvida studiebakgrunden påverkar metakognitionen och läsförståelse kontrollerats.Resultatet visar att det inte går att statistiskt säkerställa ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat på läsförståelsetest, detta oavsett studiebakgrund.

Babies born prematurely are deprived of normal sensorimotor stimulation when placed in an artificial environment, the incubator. The aim of this project was to design a series of products that could promote the baby?s emotional and neurological development, and to facilitate parental bonding. The products designed in this project has a theoretical basis on the research available today on cognitive and emotional development in children born prematurely. They were developed in close cooperation with a group of parents and nurses in a neonatal intensive care unit.Presence is a product collection for developmental care, consisting of a mattress, a figure and a necklace. The mattress has vibration sensors that transfer the mother?s heart beat and speakers with recorded heartbeat and her voice.

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

The purpose of this essay is to explore how social media affect the political orientation and commitment of youths. Three scientific questions highlight the purpose from different angles. The didactic perspective is discussed in the initial and closing discussion, and is analyzed in the corresponding chapter. Two methods are involved in the study; one survey and one interview with a focus group. The survey had a total of 98 respondents from four different classes, all in the first grade of upper secondary school.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsätt på skäll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå kommun och den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i år 1. Jag intervjuade även fem pedagoger som arbetade med elever i olika åldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och även synsättet på skäll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, något som delvis stämmer överens med tidigare forskning.

Billerudkorsnäs har sedan flera år tillbaka använt sig av senareläggning för att minska sina lagernivåer, men liksom alla pappersbruk lider även fabriken i Gävle av problemet med överproduktion. Överproduktionen leder till att produkter med låg efterfrågan som förmodligen aldrig kommer säljas igen hamnar i lagret. Produkter som måste säljas till ett lägre pris eller som en annan storlek för att undvika onödig kapitalbindning.I detta arbete har problemet med överproduktionen tacklats genom att ta fram modeller som ska hjälpa Billerudkorsnäs att få ut det maximala värdet ur de producerade rullarna, för att minimera kostnaden av överproduktionen. En central del i arbetet har bestått av att uppskatta sannolikheten för framtida försäljning. Detta gjordes med Crostons metod som används vid sporadisk efterfrågan samt genom en kategorisering av alla produkter i produkter med låg, medelhög och hög efterfrågan.

Varumärkens betydelse för företagen är idag mycket stor. Det är svårt, för att inte säga omöj-ligt för ett företag att sälja sina produkter till konsumenter utan ett varumärke. Ur ett redovis-ningsperspektiv betraktas inte ännu internt upparbetade varumärken som tillgångar. Detta eftersom de inte uppfyller de gängse erkännandekriterier som ställs på de tillgångar som kan aktiveras på balansräkningen. Flera forskare hävdar att detta leder till att kravet på att redo-visningen skall visa en rättvisande bild av företagets ekonomiska situation inte är uppfyllt.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft.